Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOTANISKA NOTISER
UTGIFNE AF
O. NOR DS T K DT.
N:o 6. d. 15 Dec. 1871.
INNEHALL: Orig.-afh.: F. W. C. Areschoug: Om de skandinaviska
Rubusfornierna af gruppen Corylifolii. — Elg. Warming: Om
Stöv-udvikling i Axer og Blade. — L. F. RäàY : Uppgifter om stora träd
och buskar, alla med ett undantag vuxne i Ydre härad af
Östergötland. — Liter.-Ofvers.: K. F. Thedenics: Flora öfver Uplands
och Södermanlands Fanerogamer och Bräkenartade växter. — .b P.
Norrlin: Om Onega-Karelens vegetation och Finlands jemte
Skandinaviens naturhistoriska gräns i öster. - - Öfversigt af
Vetenskapsakademiens Förhandl. 1870, N:r 7. — S. O. Lindberg: Plantæ
non-nullæ horti botanici Helsingforsiensis. S. O. Lindberg: Revisio
critica iconum in opere Flora Danica muscos illustrantium. — .1.
Lange: Beretning om Universitetets botaniske Have for Aarene "1869
70 — B. Frank: Ueber die Veränderung der Låge der
Chloro-phyllkörner and des Protoplasmas in der Zelle. - P’insk botanisk
literatur 1806 70. Smärre Notiser: Lärda Sällskapers
sammanträden. — Resande skandinaviska Botanister 1871. Upsala
Naturvetenskapliga Studentsällskaps Botaniska Sektions och Upsala
botaniska bytesförenings verksamhet 1870—71. -— Den största Ek
i Europa. Nya reagentier. — Annons.
Om de skandinaviska Rnbusformerna af gruppen
Corylifolii,
af F. W. C. Areshoug. (Forts.)
Rubus Wahlberf/ii Arrh. De mest utmärkta former bland
alla jag sett at denna art äro utan all fråga de från Stockholm
(Barnängen), Bohuslän och Arendal i Norige (meddelade af
C. J. Lindeberg). De på turionernas kanter ställda, temligen
talrika taggarne äro af medelstorlek samt lindrigt krökta.
De blombärande grenarne utmärka sig genom ganska
talrika, jemförelsevis starkare och mera krökta taggar, hvilka
sträcka sig ända upp pä de enskilda blomskaften. Bladen
äro 5- eller stundom 3-taliga, temligen tjocka och på undre
sidan något hvitludna och dess sidosmåblad nästan oskaftade,
hvarjemte blomställningen utmärker sig genom en för denna
grupp ovanligt stark förgrening och rikblommighet.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
