Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
F. W. C. Areschoug.
Någon fullständig motsvarighet till denna form, som är
den mest utpreglade inom ifrågavarande arts formkrets, har jag
ej lyckats anträffa utom Skandinavien. Bland de engelska
formerna är det tvänne, nämligen B. corylifolius Sm. u
sublu-siris Bab. samt B. tuberculatus Bab., som hafva en viss
likhet med den ifrågavarande, men den förra afviker genom
mera glestaggiga blomgrenar, hvilkas taggar äro mycket
mindre, och den sednare öfverträffar, att döma af ett
exemplar från Oxford, meddeladt af Hon. J. L. Warren, i
taggarnes mängd och storlek vår form, hvarjemte dess stam ej
är alldeles fri från skaftade glandier och blomgrenarne äro
mera ludna samt taggarne nästa raka. Babington i sin sista
Monografi öfver Storbritaniens Rubi vill identifiera vår form
med sin B. corylifolius y purpur tus, men förbiser dervid
den i vår tanke mycket vigtiga omständigheten, att uddbladet
på turionernas blad hos denna närmar sig den vesteuropeiska
typen, så att det har sin största bredd ofvan midten och är
temligen tvärt sammandraget i en spets. Blomgrenarnes
svaga beväpning harmonierar ej heller synnerligen väl med
detta antagande. Men Babingtons kännedom om
ifrågavarande art grundar sig, enligt hans egen uppgift, uteslutande
på undersökningen af det i Fries’ Herb. Norm. lemnade
exemplar, hvilket ej tillhör den extrema formen i serien eller den
vi här ofvan beskrifvit. I östra Tyskland finnas äfven former,
som närma sig den ifrågavarande, utan att vara fullt
identiska. Sålunda hafva vi funnit en form på Streittberg i
Schlesien, som i blomställning och blomgrenarnes beväpning
öfverensstämmer med denna, men afviker genom glesa och
alldeles raka taggar samt på undre sidan mera gröna blad.
De för öfrigt i Tyskland växande formerna med under hvitludna
blad hafva alltid en glesare och svagare beväpning än vår form.
Biibus corylifolius Sm. Man vill merendels i Sverige
inskränka denna arts formkrets inom mycket trånga gränser,
så att till densamma vanligen endast räknas skuggformer
med tunna gröna och i följd deraf stora blad. De
undersökningar öfver de engelska Rubi, som jag förliden sommar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
