Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Literatur-öfversigt.
191
membran, dels inledas ocli utföras af detta ämne alla de vigtigare
organiska processerna äfven hos de högre organiserade varelserna.
Det är först hos organismer, som uppträda under en mera stabil
yttre form, som cellmembranens närvaro utgör ett nödvändigt
lifsvilkor, ty genom densamma beredes möjligheten till bildandet af fasta
väfnader och sålunda äfven till åstadkommandet af en konstant yttre
form. Man skulle emellertid mycket misstaga sig, om man antoge
att protoplasman vore en vätska med endast de vanliga egenskaperna
af en sådan. Dess rörelse och verksamhet i öfrigt antyda, att den
äfven besitter andra egenskaper, att den är en organiserad substans,
vare sig nu att denna organisation redan yttrar sig i dess så att säga
gröfre struktur eller endast i sjelfva den monekulära konstitutionen.
I öfverensstämmelse med denna uppfattning hafva äfven nyare
liisto-loger, såsom Brucke och IIanstein, benämnt den inom cellmembranen
inneslutna protoplasmamassan "Zelleib."
Under sådana förhållanden är den uppmärksamhet, som under
de sednare åren blifvit egnad protoplasman, dess egenskaper, rörelse
ocli öfriga lifsyttringar, lätt förklarlig. Äfven den gröna protoplasman
eller klorofyllet, som hos de gröna växterna spelar en så vigtig rol
vid assimilationen, har under samma tid varit föremål för talrika
iakttagelser. En interessant sida af klorofyllets och protoplasmans
vitala verksamhet utgör föremålet för den afhandling, på hvars
innehall vi ansett oss böra fästa läsarens uppmärksamhet.
Redan för flera år tillbaka visade Famintzin och sedan äfven
Borodin, att klorofyllkornen i cellerna af Mossornas blad och
Orm-bunkarnes prothallier i mörkret hafva ett annat läge än när de äro
utsatta för ljusets inverkan ocli att de återtaga sitt. normala läge, i
fall ljuset ånyo kommer att någon tid inverka på cellerna. Utsatta
för ljuset ligga nämligen klorofyllkornen på insidan af cellens bredare
öfre och undre väggar, men i mörkret förflytta de sig till de smalare
mellanväggarne mellan cellerna. Af Frank’s undersökningar framgår,
att denna förändring i klorofyllkornens läge vid vexling af ljus ocli
mörker eger rum åtminstone hos en stor mängd andra växter, och
ej blott i de celler, som bilda enkla lager och sålunda hafva de öfre
och undre ytorna fria, utan äfven i sådana, hvilkas väggar ej hafva
några större, af andra celler obetäckta ytor, t. ex. hos Crassulaceæ.
Som en allmän regel uppställes den satsen, att klorofyllkornen vid
ljusets tillträde ligga intill de fria väggarne eller de ställen på
väggarne, som gränsa till intercellularrum, hvilket klorofyllkornens läge
benämnes epistrophe, men att de i mörkret förflyttas till de
cellväggar eller delar af dem, som stå i förbindelse med andra celler —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
