Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
Literatur-öfversigt. 192
apostrophe. Men det är ej ensamt mörkret, som åstadkommer
apo-strophe, utan i allmänhet alla sådana momenter, som inverka
förlamande på växtens lifsenergie, såsom cellens isolering från växtkroppen,
öfverskridandet af de vitala temperaturgränserna, förminskning af
vattenhalten under ett visst minimum eller utestängandet af syret.
I fall det apostrophe framkallande förhållandet upphör att verka,
inträder återigen epistrophe. Men äfven vid cellens inträdande
senescens och lifskraftens i sammanhang dermed stående förminskning
o o
öfvergår klorofyllet i apostrophe. Ja, hos Sagittaria synes det som
om cellernas lifsenergie, oberörd af yttre inflytelser, företedde ett
periodiskt stigande och fallande och en deraf framkallad vexling af
epistrophe och apostrophe. Dock har detta förhållande endast blifvit
iakttaget hos nyssnämnde växt.
Klorofyllkornens vandring får emellertid ej betraktas som en
sjelfständig rörelse, analog med t. ex. Zoosporornas. Ty den är belt
och hållet passiv, föranledd af protoplasmans ortsförändring. Den
del af protoplasman, i hvilken klorofyllkornen ligga inbäddade, flyttar
sig nämligen under ofvannämnde agentiers inverkan på samma sätt
som klorofyllkornen, hvilka den medför. Denna protoplasmans
vandring försiggår på olika sätt hos olika växter: än glider den längs
•membranens insida direkte från den ena väggen till en annan, såsom
i Mossornas blad och Ormbunkarnes prothallier, än rör den sig, t.
ex. hos Elodea, Sagittaria och Vallisneria. i strömmar, korsande
cellens hålighet, i hvilka rörelsen kan fortgå, äfven sedan klorofyllet
öfvergått i apostrophe, såsom hos Sagittaria. Från protoplasmans
vanliga rotation och circulation är ifrågavarande rörelse väsendtligen
skild. Ty vid den förra processen upphäfves egentligen icke den
ursprungliga fördelningen inom cellen af den rörliga protoplasman,
såsom förhållandet är vid den sednare, hvars sammanhang med cellens
vitala verksamhet i öfrigt ännu är alldeles okänd. Emellertid synes
samma mekanik, nämligen vexlingen i protoplasmans
imbibitions-*capacitet för vatten, som enligt Hofmeister ligger till grund för den
vanliga protoplasmaströmningen, äfven föranleda ifrågavarande rörelse.
F. Areschoug.
Ström, V., Planterigets Naturhistorie til Skolebrug. Med månge i
Texten indtrykte Træsnit. 148 s., 8:0. — Indb. 1 Rbd. — 16 ss.
Hans te in, J., Botanische Abhandlungen aus dem Gebiet der
Mor-phologie u. Physiologie. 3 Heft.: Untersuchungen über
Wach-stumsgeschichte und Morphologie der Phanerogamen-Wurzel von
J. Reinke. 4 Heft.: Die Eutwicklung des keimes der Gattung
Selaginella von W. Pfeffer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
