Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL SKÅNES FLORA .’u. SONCHijS PALUSTRIS
39
säger, alt »det torde vara 50 ar eller mer sedan Sonchus palustris upphörde
att växa vid Walje . Ar 1807 hade den förgäves sökts där. De ovan omnämnda
insamlingarna från 1885, 1880, 1800 och 1891 ha tydligen varit obekanta för
Wahlstedt. De äro emellertid de sista beläggen jag kunnat finna för
strand-tistelns förekomst här. Etiketterna till tre av dessa kollekter angiva Saxaviken
som väx t plats, och det torde därför icke rada något tvivel om att arten
verkligen hållit sig kvar på den ursprungliga lokalen till in pä 1890-talet. Det är
emellertid av litteraturens uppgifter tydligt, alt den långt dessförinnan fört
en tynande tillvaro och vissa år icke kunnat återfinnas. 1 senare tid liar den
förgäves eftersökts av många botanister och växtintresserade, vilket bl.a.
framgår av Ingvarsons anteckningar och korrespondens.
Varför Sonchus palustris försvunnit från Saxaviken är naturligtvis icke
lätt alt säkert avgöra. Det är emellertid tydligt, att den på denna sin länge
enda växtplats i Sverige varit hårt beskattad av botanister och andra
växtintresserade.1 Ej nog med att blommande stjälkar avskurits och pressats,
utan hela stånd ha också hämtats på växtplatsen och inplanterats i trädgårdar.
Av ännu större intresse är naturligtvis frågan, hur Sonchus palustris
inkommit titi Saxaviken. Var den indigen eller inplanterad där.’ Ingvarson
ägnade denna fråga stor uppmärksamhet. Varken pä etiketter eller i
litteraturen finnes något, som tyder på att den skulle varit inplanterad där eller
ha spritt sig från någon odling i trakten. Fries (I.e.) o.a. diskutera ej frågan.
1 inledningen till sin flora skriver Wahlenberg (1831, s. XXVIII) i en kort
skildring av Hanöbukten och floran på dess stränder bl.a. följande: »In
in-timo hoc sinn Sonchum paluslrem quasi ex osliis Viadri provenientem adesse,
memorabile puto».2 Wahlenberg betraktade alltså växten som spontan i
Saxaviken, och han uppförde den också bland svenska florans indigena arter.
Lindblom (1835. s. 75—76) anför, alt växten synes härstamma frän Tyskland,
ocli den uppräknas tillsammans med andra typiska Östersjö-växter. Lilja
(1838) behandlar växten som en fullt vild växt, tillhörande vår inhemska
flora. — Ett rykte har emellertid velat göra gällande, att arten skulle ha införts
till Välje och Arup (Ivetofta s:n i Skåne). Detta rykte möter oss på två ställen
i Ingvarsons korrespondens, bl.a. i ett brev från Greve
Trolle-Wachtmeister pä Trolle-Ljungby, vilken säger att »det nog kan anses som säkert,
att nämnda växt införts till Arup och Walje av Excellensen Hans Gabriel
Trolle-Wachtmeister, död 1871». .Med största sannolikhet åsyftas här
inplantering av växten i trädgårdarna till de båda av släkten
Trolle-\Vachtmeister ägda gårdarna Årup och Välje, där den odlats, och härvid
har materialet hämtats frän den spontana förekomsten i Saxaviken. För denna
uppfattning tala också Wahlstedts (I.e.) uppgift samt några etiketter till
herbarieexemplar från Arups trädgård (se nedan s. 44). Enligt min mening
1 I Ingvarsons anteckningar omnämnes en intervju, som han halt med en
gammal f.d. jägare under Trolle-Ljungby, Lindkvist, år 1933. Denne uppgav därvid,
att c:a 50 år tidigare några lundabotanister skulle ha tagit växten rubli och stubb
och därigenom utrotat den ur Saxaviken.
- I övers.: Jag finner del anmärkningsvärt, att längst inne i denna bukt
förekommer Sonchus palustris, precis som om den härstammade från Oders mynningar.
(Citatet framdraget av Ingvarson.j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
