Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
veronica praecox all. pä öland
lill på ell annat sätt än tör Fiimana procumbens. Veronica praecox är
såsom vinterannuell för sin fortsatta existens beroende av en årlig ny
generation ur frö. Den är sålunda väsentligt ömtåligare för tillfälliga
ogynnsamma levnadsförhållanden. Den är därigenom också en
känsligare mätare på de yttre förhållandenas lämplighet för arter av
ifrågavarande typ. Av denna anledning synes det mig vara av visst värde för
dessa öländsk-gotländska hällmarkers allmänna karaktär som ståndort
att meddela några iakttagelser över Veronica praecox’ uppträdande på
Öland.
De tre nu kända lokalerna för Veronica praecox på Öland äro
förmodligen icke de enda. Dock torde redan nu kunna påstås, att arten
kommer att förbliva en stor sällsynthet. Enlig| Albertson var den vid
Borgholms slottsruin mycket sparsam. Greby-lokalen hyste 1944 ett
40-tal individer, men samlade på en vta av knappa två kvadratmeter;
trots ivrigt sökande kunde jag icke uppspåra den på andra likartade
hällmarker i omgivningen. Albertson nämner ej något om frekvensen
på Karums alvar. Den av mig iakttagna lokalen därstädes (sannolikt
ej identisk med Albertsons att döma av vegetationsbeskrivningen)
mätte föga mer än en kvadratmeter, och antalet individer av arten
uppgick tili ungefär 30. Hällmarker med i huvudsak samma vegetation
funnos emellertid i omgivningen. Då jag i mitten av juni 1945 besökte
Greby- och Karumslokalerna, befanns Veronica praecox vara betydligt
sparsammare än föregående år. På den förra lokalen kunde jag endast
uppleta en enda, tumshög planta. Denna bar blott en, utvecklad och nu
tömd kapsel. På Karums alvar anträffade Professor Skottsberg och
jag summa 6 plantor, av vilka en märkvärdigt nog ännu bar en blomma,
de övriga några hell få kapslar.
1944 torde ha varit ett för Veronica praecox ovanligt gynnsamt år.
Jag kan icke erinra mig någonsin ha sett en så rik tidig vårflora på
öländska alvarmarker. Särskilt gäller detta de smärre alvaren på
mellersta Öland; vid mitt pingstbesök tedde sig Greby alvar som en
veri-label vit blomstermatta av i huvudsak Cerastier och Saxifraga
tridac-tylites. Orsaken härtill ha vi säkerligen att i främsta rummet söka i den
synnerligen blida vintern och den ovanligt rika nederbörden under
våren detta år. Den senare förde även med sig, att vegetationsperioden
för vårväxterna fick en ovanlig längd. Plantorna av Veronica praecox
kunde under senvåren fortsätta att växa och alstra blommor, och då
jag i mitten av juni besökte Greby-lokalen, funnos flera decimeterhöga,
individer med ännu omogna kapslar. Men trots denna rikliga
fröproduktion och trots att vintern och våren 1945 icke torde ha varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
