- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1946 /
59

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

veronica praecox all. på öland

tulium, (ialeopsis Laihmiim. Herniaria ylabra, Lappula Myosotis,
Scle-rrmtlms annuus, Setaria viridis och Viola arvcnsis. Såsom av allt att
döma indigena finna vi dessa arter i hällmarks- och sandvegetation i
Sydeuropa och i vissa delar av Centraleuropa. Som jag lidigare haft
tillfälle framhålla |Sterner 1938, sid. 35), är det sannolikt, att arterna
äro indigena också på alvarmarkerna. Härför talar nämligen enligt mitt
förmenande, att de här ingå i en naturlig vegetation tillsammans med
starkt sydliga arter, som i Norden uppträda ytterst sällsynt eller icke
alls som svnantroper, sådana arter som Apera interrupta, Hornuntjia
pctraea och Veronica praecox.

Till slid hör framhållas, att ovanstående artlista icke upptar
alvarets alla lerofvter: den avser endast de sällan eller aldrig översvämmade
hällmarkernas flora. Terofvtrika samhällen av en annan typ möta vi
i sinavätarna eller i de övergångsformer mellan sådana och här
behandlade hällmarkssamhällen eller dvärgbuskheden, som jag kallat v ä t
e-liedar (Sterner 1925, sid. 310). Även dessa hysa högst märkliga
arter. Till dem höra ju hl.a. 1’lantayo tenuiflora, Sisymbrium supinum
och alvarets egendomliga, antingen endemiska eller rent sydeuropeiska
Myosurits-n rl.

Göteborg i december 1945.

Zusammenfassung.

Den von Hylander 1941 und von Albertson 1944 aus Gotland und Öland
mitgeteilten Fundorten von Veronica praecox, eine Art die bis dahin nieht für die
schwedische Mora sichergestellt war, kann Verf. noch einen öländischen hinzufügen.
Grein Alvar im Kirchspiel Repplinge, etwa (> Km im Süden von Borgholm. Auf allen
bisher bekannten schwedischen Fundorten, zwei aus Gotland und drei aus Öland,
tritt die Art in ganz ursprünglicher I’elsenbodenvegetation auf und ist darum ohne
Zweifel hier indigon. Verf. weist darauf hin, dass Veronica praecox als in digen
in Zenlraleuropa am nördlichsten im Kiiffhäuser-Gebiet im Süden von der Harz
vorkommt, und dass sie dort in einer mit gewissen öländisch-gotländisfchen Alvar
Yege-tationstypen nahe übereinstimmenden Vegetation anzutreffen ist. Die öländischen
Fundorte von Veronica praecox sind Arten mit dieser Oecologie und mit diesem
hauptsächlich südeuropäischen Ganzareal speziell günstig. Sie haben eine geschützte
Lage, und ihr Boden besteht aus einer etwa 5 Cm dicken Schicht von
Verwitterungskies und Klapperstein aus ordovisischem Kalkstein mit einem eigentümlichen,
russfarbigen, leichten, schwach basischen Humus vermengt. Das Pflanzenkleid ist
hauptsächlich von Moosen und Flechten und winterannuellen Kräutern
zusammengesetzt. Siehe die Analyse auf Seite .">7! Die reiche Therophytenflora dieser
Felsenbodengesellschaften ist durch ihr stark südliches Gepräge sehr bemerkenswert: sie
ist im nördlichen Europa ganz einzig dastehend. Ein Verzeichnis sämtlicher Thero
phytcn der öländischen Fundorte ist auf Seite 58 zu finden. Dies enthält auch einige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:35:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1946/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free