Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1ü0
bengt pettersson
L i c h e n e s:
Caloplaca bracteata (Hoffm.)
Lecanora lentigera (Web.) Ach.
Lecidea decipiens (Ehrh.) Ach.
- lurida (Dill.) Ach.
Leplogium lichenoides (L.)
Jatta
Cladonia symphycarpia (Fik.) Arn.
Dermatocarpon cfr rufescens
Zahlbr.
T o ni nia caerulea nigricans
(Ach.) Th. Fr.
Heppia lulosa (Ach.) Nyl.
(Lightf.) Th. Fr.
I närheten växte bl.a. Riccia ciliifera Link, R. Beyrichiana Ilanipe
och R. cfr oelandica C. Jens. Den förra arten är hiltills endast känd
från fem lokaler i landet, av vilka tvenne upptäckts av förf. (jfr
Persson 1940, p. 264).
Såsom är regel på hällmarkerna, täckte icke vegetationen
markytan, utan underlaget framträdde överallt. Detta förhållande, som
betingas av de tunna lösa lagrens rörlighet och den starkt
pendlande vattentillgången, skapar tack vare den minskade konkurrensen
arterna emellan existensvillkoren för sådana huvudsakligen kalcifila
konkurrenssvaga arter som exempelvis Heppia hitosa, Riccia ciliifera
och Mannia frugrans (betr. den sistnämnda arten se Bengt
Pettersson 1946!). Dessa arter uppträda i likhet med många andra växter vid
eller nära sin nordgräns i Europa på Gotland. Deras förekomst här
framhäver starkt den anknytning, som den gotländska floran har till
den syd- och mellaneuropeiska.
Tillägg: Heppia gotlandica . Ar 1917 insamlades på Gotland,
Olhem vid Busarve, av Du Rietz en lavart, som av honom på endast
sparsamt material nybeskrevs under namn av Heppia yotlandica DR.
(du Rietz 1925, p. 44). Arten fördes av Gyelnik (1935, p. 526) till ett
särskilt släkte, som lian kallade Durietzia. Samme auktor har dock
senare (1940, p. 131—132) tagit tillbaka delta och t.o.m. uteslutit formen
ur fam. Heppiaceae under hänvisning till all den borde föras till fam.
1’yrenopsidaceae.
Vid närmare undersökning av rikare material har arten av mig
befunnits identisk med lonaspis epulotica (Ach.) Th. Fr. var. crustosa
II. Magn. (Magnusson 1933, p. 15). Denna form har visat sig äga en
mycket vidsträckt utbredning på de gotländska hällmarkerna, i
synnerhet i vätkanter på kristallinisk kalksten, som tack vare laven ofta
får en gråaktigt rosafärgad skiftning.
Du Rietz’ misstag kan dels skyllas på det sparsamt tillgängliga
malerialet, dels på att bålen hos de undersökta exemplaren erhållit en
mörk grundton genom alt den övervuxits av cyanofycéer eller cyano-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>