- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1946 /
101

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

heppia t.utösa i sverige

101

fycéhaltiga lavbålar. Dessutom var si. Ionuspis vid denna lid ännu ej
reviderat av Magnusson, och materialet var svåråtkomligt på grund av
de offentliga lavsamlingarnas i mångt och mycket kaotiska tillstånd.

Arten och det nya släktet kunna nu utan vidare reduceras till
synonymer till den nämnda Ionaspis-nrlen.

Uppsala, Växtbiologiska institutionen, i november 1945.

Zusammenfassung.

Heppia lutosa (Ach.) Nyl. in Schweden.

1. Verf. hal die seltene Bodenflechte Heppia Inlösa (Ach.) Nyl. an mehreren
Orten auf Gotland entdeckt. Die Art ist seit 1867 in Schweden nicht gefunden worden
und bisher nur von zwei Fundorten auf Öland und Gotland bekannt.

Die Synonymen sind sehr reichlich, es ist aber klar, dass die vielen Namen
nur eine Art beabsichtigen. Zwei augenscheinlich standortsbedingte Thallustypen
sind vorhanden, die ineinander übergehen: der eine mit homöomerem ± krustigem,
der andere mit hetcromerem ± blattförmigem Thallus. - Die mitunter vorkommende
einfache Septierung der Sporen scheint als systematisch bedeutungslos zu sein. Die
Grösse der Sporen wechselt etwas. z.B. haben die nordamerikanischen Exemplare
durchgehends grössere Sporen.

3. Heppia lutosa hat ihre Nordgrenze in Europa auf Gotland. Die Art ist in
Mitteleuropa weit verbreitet. Sie ist eine anspruchsvolle südliche Kalkfleehte (vgl.
SUZA 1925).

4. »Heppia yotlamticu (Di: Rietz 1925. p. 441 auf welche Gvf.lmk (1935) eine
besondere Gattung, Dwietzia, gründete, hat sich als identisch mit lonaspis epuloticn
(Ach.) Th. Fr. var. erustosa 11. Magn. gezeigt. Die Art ist sehr verbreitet auf den
harten horizontalen Kalkfelsen Gotlands.

Litteraturförteckning.

Achariøs, F.. Synopsis melhodica lichenum. - Lundae 1814.

Albertson, N„ Wahlenbergs färd genom Västergötland 1821. — Bot. Not. 1945.
Lund 1945.

Dalla Torre, K. W. von, und Sarnthein, L. von, Flora von Tirol. Flechten.
-Innsbruck 1902.

Du Rietz, G. E., Gotländische Vegetationsstudien. — Svenska Växtsoc. Süllsk. Handl.,
2. Uppsala 1925.

Fink, B., Contributions from the United States National Herbarium. Vol. 14. —

Washington 1910.
— The Liehen Flora of the United States. — Ann Arbor 1935.
Harmand, J., Lichens de France, 5. — Paris 1913.
Hue, A., Heppiearum nonnullae species. — Cherbourg 1907.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:35:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1946/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free