Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
SMÄRRE UPPSATSER OCH MEDDELANDEN 302
taniska Notiser. 1890, p. 109) lämnat upplysningar. Enligt dessa omfattade
Dahls herbarium år 1772 omkring 2000 arter, varav de icke så få utländska
samtliga uppgivas härröra från Uppsala botaniska trädgård. Några brev till
och från Dahl, som kunde lämna upplysning beträffande det omdebatterade
herbarieexemplaret, synas icke vara kända, men det är bekant, att lian redan
tidigt stått i livlig skriftväxling med framstående botanister såväl i Sverige
som i utlandet.
Sium (Helosciadium) repens beskrevs först år 1775 av bergsrådet,
professor Nicolas Joseph [von] Jacquin i Wien i dennes stora praktverk Flora
Austriaca (vol. 3, 1775. p. 34), där växten även finnes konstnärligt avbildad
(Tab. 260). Dahls anteckning kan sålunda, vad artnamnet beträffar, först ha
tillkommit år 1775. Det är anmärkningsvärt, att detta namn tillskrivits med
annat bläck än Dahls anteckning i övrigt och med all säkerhet senare än
släktnamnet Sium och de övriga ord ban antecknat. Del är möjligt, att denna
Dahls påskrift gjorts först år 1781. då arten Sium repens omnämnes av Carl
von Linné Fil. i Supplementum plantarinn fp. 181) och därmed blev för
botanisterna i Sverige närmare bekant.
Då avbildningen av exemplaret i fråga av Osbeck sänts till Linné redan
år 1772 och Osbeck då haft exemplaret i sina händer, torde denne efter allt
att döma mottagit det såsom lån från Dahl i och för växtens bestämning.
Bortsett från Osbecks något förvillande uppgift i brevet till I.inné
beträffande en »umbellata fig[urata], hwaraf jag icke har mer än et exemplar»,
vilket kunde tolkas som antydan om att Osbeck ägde arten som innominata
i sitt herbarium, finnes det ingenting som tyder på att sa varit förhållandet.
Av den förteckning. Osbeck i sitt interfolierade handexemplar av Linnés
No-menclator Botanicus (1772) upprättat över sitt herbarium, framgår (sp. 72),
att ban där ägde exemplar av 5 .Sium-arter (latifolium, angustifolium,
nndi-florum, Sisarum och Falearia). Däremot har icke, såsom jag redan i min
tidigare uppsats framhållit, Sium repens genom någon anteckning markerats
såsom ingående i herbariet. Men väl finnes Sium repens med dess diagnos
tillskriven med hänvisning till Linné Fil. Supplementum plantarum (1781).
Om denna anteckning jämte ett stort antal andra i boken gäller emellertid
vad Osbeck i samma arbete anmärkt: Differentiae specificae bar jag
tilskref-wit på rena bladen på en del europeiske örter, som kanske kunde, til någon
del åtminstone, finnas i Swerige. Redan då jag offentliggjorde min förra
uppsats, hade jag genomgått Osbecks stora handskrift Utkast til en
Beskrifning öfwer Laholms Probsteri, dess Naturalhistoria. Wäxtriket (1789 [1796]),
och därvid övertygat mig om, att någon umbellat där icke av honom beskrivits,
som kunde passa in på den avbildade Sium repens, och jag hade tvtt detta
så, att växten var för Osbeck obekant vid den tiden, då han sammanskrev
nämnda arbete. En undersökning av vattenstämpeln i papperet visar å det
Schreberska exemplaret ett I) & C, Rlauw, vilket tecken ej återfinnes å
Iier-bariearken i Osbecks växtsamling. där papperet antingen saknar dylik
stämpel eller visar konturerna av en 7-strålig blomma eller ock har märket Pro
patria [GP],
Vad proveniensen för det ur skilda synpunkter intressanta
herbarieexemplaret av Helosciadium repens beträffar, far det sålunda anses fastställt,
att det insamlats av Schreber något år mellan 1761 och 1764 i trakten av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
