Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARGLAVEN PA BRUNFLO KYRKOGÅRD, JÄMTLAND
1599
I delta .sammanhang vill jag nämna, att varglaven anträffats på
ytterligare två kyrktak i Jämtland, nämligen i Näskott och Ås. Den
synes dock icke ha samlats där sedan 1870 resp. 1808. Om förekomsten
i Äs skriver S. Almqvist i sin reseberättelse 18(59 (s. 439): »kyrktaket
stod gult af Evernia vulpina». Numera äro de gamla kyrkorna i Näskott
och Ås rivna och nya uppbyggda. De senare erbjuda icke växtplatser
för vår art, eftersom de sakna lämplig trätäckning. Jag tänkte mig
emellertid möjligheten, att laven ifråga kunnat sprida sig från de gamla
kyrkorna till omgivningen, på liknande sätt som i Brunflo, varför jag
under vistelsen i Jämtland även besökte kyrkorna i nämnda två
socknar. I As kunde jag vid en hastig undersökning icke upptäcka något
exemplar av arten; i själva verket hade, enligt vad jag erfor av en
ortsbo, under kriget de flesta gamla lador rivits och sänts som bränsle
lit| Stockholm. I Näskott däremot var resultatet av min undersökning
positivt, i det jag fann laven på icke mindre än 7 olika ställen i kyrkans
närmaste omgivningar (högst c. 200 m avlägsna); substraten voro
väggstockar (omålade eller rödmålade) samt bräd- eller spåntak (av tre
lador, ett härbre, ett kyrkstall och en bakstuga) ävensom en mindre
alldeles utanför kyrkogårdens n.v. hörn placerad trästör (lokalt
uppträdde arten rikligt, speciellt på en mycket gammal omålad lada av
delvis synnerligen grovt timmer, belägen på gården Gravs ägor, c. 200 m
ONO om kyrkan).
Arten är samlad även i socknarna Berg, Frösön, Lit, Norderö och
Oviken, på naturliga eller kulturskapade ståndorter (enl. en av Ahlner
uppgjord lappkatalog).
Iakttagelser över artens biologi.
Varglavens rika förekomst å ifrågavarande lokal inbjuder också
titi biologiska iakttagelser. Jag måste dock begränsa dessa studier till
vissa sidor av artens biologi, nämligen de som framför andra ha
betydelse för tolkningen av vissa markanta företeelser i artens
uppträdande - den skiftande frekvensen m.m. - på denna lokal. Det gäller
härvidlag särskilt all undersöka artens förvngrings- och
konkurrensförmåga samt dess förhållande till solljuset.
En av förutsättningarna för en arts rikliga uppträdande på en lokal
är artens ifråga förmåga av kraftig diasporbildning. En sådan
utmärker också i allmänhet Letharia vulpina. Den könliga förökningen —
genom askosporer — spelar dock hos denna art överhuvud taget en
ytterst obetydlig roll (i Norden äro apoihecier blo|t få gånger iakttagna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
