Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42(5
NILS ALBERTSON
delarna — är vad vi kalla en nordostlig art (i själva verket en
boreal-cirkumpolär sådan; Hultén 1937 s. 130). Heintze (1909 s. 195 ff.) har
jämfört dess nordskandinaviska areal med densamma för Ranunculus
lapponicus och anser — säkerligen med full rätt — att myrbräckan
»tillhör den stora grupp av nordryska eller sibiriska växtformer, hvilka
äro sladda i sakta framryckning västerut»; arten räknas av Heintze
lill »granens följeväxter i Skandinavien». 1 Arktis är S. Hirculus
san-nolikt en »islidsövervintrare»; betr. artens bicentriska utbredning på
Grönland, se Gelting (1934 s. 262). I fråga om det föregivna
upplrä-dandet av S. Hirculus i Centralasien och Kina hänvisas lill Smith
(1924 s. 6).
Beträffande den s y d s k a n d i n a v i s k a populationen av
Saxifraga Hirculus ligger emellertid saken säkerligen annorlunda lill. Den
seanodaniska arealen är förvisso av sydligt ursprung, sammanhängande
med densamma i Mellaneuropa, där arten är sällsynt men förr hade
ganska talrika lokaler t.o.m. på nordlyska låglandet (jfr Engler 1916
s. 39) ända till Hamburg iHegi IV: 2 s. 621 ff.). Hegi anser S. Hirculus
tillhöra de myrväxter (t.ex. Juricus stygius och Betula nana), som i
södra Mellaneuropa måste betraktas som »glaciala relikter», »die in.
raschem Rückgang begriffen sind».
Uppträdandet av Saxifraga Hirculus i Skåne har av Nathorst
(1895 s. 29 ff.) ägnats en speciell uppmärksamhet, delvis med anledning
av Sernander* (1894 s. 185 ff.) kritiska skärskådande av
»glacial-reliktbegreppet» och de i samband med uppträdandet av »fjällväxter»
nedom Regio alpina föreliggande problemen. Nathorst påpekar, alt
myrbräckan i sina ö s t s k å n s k a förekomster omöjligen kan vara
en »glacialrelikt» »på det ställe der den nu förekommer». De myrar i
östra Skåne, i vilka S. Hirculus i relativt sen lid uppträtt, äro belägna
nedanför dessa trakters »högsta marina gräns», varför Nathorst lor
nordliga exklaver av della slag inför termen »pseudorelikl». Däremot
framhåller Nathorst, all myrbräckan i västra Skåne sannolikt är en
verklig »glacialrelikt». Avslutningsvis skriver Nathorst ifråga om
Saxifraga Hirculus i Skåne följande: Alt jag uppehållit mig så
utförligt vid densamma beror därpå, att jag velat fästa de skånska
botanisternas synnerliga uppmärksamhet på dessa mossar, hvilkas växtlighet
från berörda synpunkt är väl förtjent af en noggrann undersökning.»
Saxifraga Hirculus - lokalerna i V ä s t e r g ö t 1 a n d ligga
samtliga ovanför det senglaciala havets högsta strandlinje, och från denna
synpunkt seit finnes intet som emotsäger, alt myrbräckan i provinsen
kan vara en verklig »glacialrelikt», en hypotes, som stödes framförallt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
