Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLORAN INOM SVÄRDSJÖ SOCKEN
5i:5
Avrinningen från det undersökta området äger i sin helhet rum
at so. nedåt Gästrikland. Det är detta landskaps tvenne flodsystem,
Testeboåns och Storsjö-Gavleåns, som uppe i nv. infånga en del av sina
grannprovinsers vatten. Vad beträffar del hörn av Dalarna, del här
gäller, sker avrinningen nästan helt genom det sistnämnda
vattendraget. Dess största källflod, Jädraån, börjar näml. uppe i Svartnäs
kapellag, där den benämnes Svartnäsån. Av sjöar, som här avvattnas
genom denna, böra nämnas Hyn, Svarten och Mosjön. En biå till
Jädraån vid namn Lillån avbördar vattnet från den betydande
Storsjön so. om L. Björnmossen. 1 s. delen av området kan nämnas
Borr-sjön. som avflyter genom Borrsjöån, vilken nere i Gästrikland
sammanflyter med Storån från trakten av Lumsheden. Vattendelaren mot
Dalälven går omedelbart v. om sistnämnda bv och sammanfaller därför
här med undersökningsområdets västgräns.
Eli litet område i gränshörnet mol Lustigknopp med sjöarna
Spaksjön och Baståssjön avvattnas genom Testeboån.
Tab. I. Medium av temperaturmax. och -min. under den 13-åriga perioden 1925—37.
Ort Med . av liax. Med. av nin.
maj jlllli juli aug. sept. maj juni juli aug. sept.
V. Svartnäs 350 m öh 12,2 16,8 20,2 17,8 12,4 1,9 6,4 9,9 8,6 4,3
Falun 121 m ............ 14,2 18,7 21,6 19,3 14,0 4.1 8,7 12,2 10,6 6,0
Gävle 20 m ............ 13,2 18,4 21,8 19,7 14,6 3,2 7,6 11,4 10,2 5,5 1
Sveg 363 ni ............ 13,9 18,6 21,9 19,2 13,1 1,3 5.8 9,3 7,3 2,8
1’mea 17,5 in.......... 11,5 16,5 20,6 18.2 12,5 2,1 6,8 11.0 9.6 4,5
Florans nordliga karaktär betingas främst av klimatet, som här
uppe i höglandet uppvisar starkt norrländska drag i jämförelse med
Gästriklands och Dalarnas lågländer. Av en 13-årig serie iakttagelser,
(1925- 1937), över temperaturen i Västra Svartnäs (tab. 1) framgår, alt
medeltemp. under vegetationsperioden där är ett par grader lägre än
nere på omgivande lågländer och närmast jämförbar med temp. i Sveg
och Umeå. Särskilt anmärkningsvärda äro de låga
minimitempera-turerna. Det förhåller sig tydligen så, all det från Härjedalen
nedträngande höglandet åtföljes även av hårdare klimat. Del kan nämnas,
att V. Svartnäs under 13-årsperioden hade frost i juni månad under
icke mindre än 7 år, medan Falun i-t mil sydligare) inom samma
period icke hade någon junifrost. I aug. inträffar enl. uppgift av
befolkningen regelbundet frost någon gång varje år, ja. I.o.m. i juli kan
temp. tillfälligtvis gå ned under nollpunkten under nätterna, så atl
marken företer rimfrost, dock blott under lugnt och klart väder och på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
