Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
JOIIAN WIGER
lägre nivåer, dit den kalla lullen under sådana omständigheter samlas.
Skogvaktare C. E. Hedmark berättade mig, att under den tid (1892—
95), som han bodde på skogvaktarebostället Brattbacken, 7 km s. om
Lilla Björnmossan var det »frost varje natt hela sommaren, om det
var lugnt och klar himmel»! Han iakttog ofta, att årsskotten på
granbuskarna mit t i sommaren togo skada av frost ocli blevo röda. Den
platsen ligger ju också i den förut nämnda platåartade terrängen med
stora myrar, stagnerande vatten och stor frostlänlhet.
Nederbörden uppe i höglandet är något högre än nere på låglandet
och har under en 7-årig serie (1931—37) i V. Svartnäs varierat mellan
796—560 mm. Medeltalet för dessa år var 654 mm; Falun hade under
samma period 531 mm.
Fenologiska iakttagelser äro också som bekant goda mätare på
växtlivets villkor. Då några sådana förut icke funnos från dessa
trakter, har jag dels själv gjort anteckningar därom, dels erhållit god hjälp
av intresserade personer för insamlande av uppgifter.1 Av det
insamlade materialet framgår följande. Snötäcket ligger i höglandet kvar ett
par veckor längre på våren än nere på låglandet. Sista snön brukar
komma så sent som i slutet av maj, men ända in i början av juni kan
det stundom komma mindre snöglopp (t.ex. 1944 den 11/6 i Svartnäs
enl. Östlund). På hösten sätter den mera regelbundna frosten in under
senare hälften av sept. Snö börjar stundom falla redan under denna
månad men kommer vanl. ej förrän i mitten av okt.
Med avseende på växtligheten må följande iakttagelser anföras.
Den tidiga vårfloran här uppe i höglandet är ett par veckor försenad.
Lövsprickningen äger i allmänhet rum i slutet av maj—början av juni,
vilket är betydligt senare än i omgivande lågländer. Växtligheten företer
det norrländska draget, att när den en gång börjat, går utvecklingen i
snabbare tempo. Nordliga växter som t.ex. hägg blomma samtidigt i
höglandet och låglandet (vanl. sista dagarna i maj). Äppleträden
däremot blomma inemot midsommar, vilket är ett par veckor senare än i
omgivningarna. Detsamma gäller liljekonvalj m.fi. sydliga element.
Mognadstiden för frukter förhåller sig på samma sätt. Hjortron t.ex.
mogna samtidigt, medan däremot smultron äro betydligt senare i
höglandet.
De enda sädesslag, som det lönar sig att odla i bergsbyarna, äro
1 Till följ. personer riktas härmed ett varmt tack för denna hjälp. Skogvakt.
J. Björkman, V. Svartnäs, folkskoll. K. A. Geite, Svartnäs (som även medd. ett
flertal växtlok.), skogvakt. C. E. Hedmark, I.. Björnmossen, och komminister
T. Östlund, Svart näs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
