Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLORAN INOM SVÄRDSJÖ SOCKEN
5i:5
havre och sexradigt korn — alldeles som i inre Norrland. Råg och
t.o.in. vele prövas dock någon enst. gång, men dessa mogna blott under
mycket gynnsamma auspicier. Även havren måste stundom skördas
som grönfoder, i fall frosten sätter in tidigt. Vårarbetet i jorden och
sådden kunna uppe i höglandet vanl. börja först långt in i maj månad,
den senare sista veckan i månaden, vilket är ca två veckor senare än
åtminst. i Gästriklands lågland. Höslåttern börjar inemot mitten av
juli. Kornet skördas i slutet av aug., havren i sept.
Blott de härdigaste äpplesorterna kunna odlas uppe i höglandet,
men ej heller dessa gå överallt. I Svartnäs gå astrakan, sävstaholm,
transparente blanche och wealthy, men t.ex. i L. Björnmossen lönar det
sig knappt att plantera några äppleträd. Päron går icke alls i
höglandet, i så fall skall det vara i mycket varm och skyddad spaljé.
Körsbärsträd planteras, men fruktsättningen är mycket osäker. Bärbuskar odlas
överallt (mjöldagg sågs rikl.), och köksväxter likaså, även jordgubbar.
Av prydnadsväxter kunna blott härdiga arter planteras. Jag
antecknade vid en gård i Baståsen (384 m) följande trädgårdsväxter:
lönn, körsbärsträd, äppleträd, krusbär, vinbär, både svarta och röda,
Spiraea salicif., Syringa vuIg., Viburnum op., Achillaea pt. fi. pl.,
Aconitum nap., Artemisia abrot., Aster salicif., Bellis perennis, Convolv.
sep., Dahlia variab., Habenaria bifol. och viridis, Heracleum sib.,
Ilespe-ris matr., Humuhis lup., Iris germ., Litium bulb., Paeonia off., Papaver
orient. och somn., Primula off., Rudbeckia lac. och Tanacet. vulg. I
Svartnäs antecknades dessutom: hägg, lärkträd, karagan, borstnejlika,
libslicka. förgätmigej och randig rörflen m.fl. Forsgthia, gullregn och
Prunus triloba gå ej.
Nytt sydberg. Som jag förut påpekat, bar vegetationen inom detta
högland en avgjort nordlig prägel. Då vi emellertid här befinna oss i
närheten av »limes norrlandicus», kan man beräkna alt alltfort påträffa
en del sydliga element. Dessa hålla i så fall lill i sluttningar och stup
mot söder, i lunddälder o.a. mera gynnade lokaler. På dyl. ställen kan
man stundom påträffa ovanligt artrika växtsamhällen. En sådan
verklig sydbergslokal bar jag funnit i närheten av Lumsheden och skall här
något närmare redogöra för densamma.
Två km öster om nämnda by och lika långt från
landskapsgränsen, på 11. sidan av Storåns dalgång, ligger en bergshöjd, som på kartan
ej har något namn utan blott höjdsilfran 279 in. Den kallas av
befolkningen U vb er ge t. På den mot dalgången vettande s. sidan har
berget ett stup med tillhörande rasmark, där en rik vegetation före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
