Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLORAN INOM SVÄRDSJÖ SOCKEN
5i:5
EU område med i stort seil likartad natur och vegetation som det
här avhandlade är Hamra kronopark i Orsa finnmark, varom
redogörelse lämnats av Andersson och Hesselman (1907). Hamra
kronopark ligger på samma höglandsrygg och vattendelare mellan Dalälven
och Ljusnan som mitt undersökningsområde men längre åt nordväst.
Höjden över havet ökar, ocli klimatet blir strängare på grund av
närmandet till fjällen. En jämförelse mellan Hororna ger vid handen, alt
de nordliga arterna, såsom är all vänta, öka i antal, medan de
sydsvenska bli sällsyntare eller saknas.
Förklaringar över några ortnamn. Hakelambi, barackplats vid sjön
med samma namn. — Hakelambikanalen och Uvberget, se ovan! — Fenger,
vid gästrikegränsen, nedlagd boplats, sedermera barackplats. —
Stentjärns-bäcken, avloppet från Stentjärn s. om Storsjön. — Sörja, vid gästrikegränsen
3 km s. om Penger, är en f.d. boplats, vars namn uteslutits på det 1937
utkomna reviderade kartbladet Gävle men finns utsatt på det äldre trycket. —
Tundoporo, gamla slåtterängar från finntiden uppefter bäcken från Gryttjärn
v. om Sörja (uppgift av soldaten Erik Hero).
Acer platanoides har jag ingen gång påträffat vild i dessa trakter.
Uppgives för »Lumskölen» av Kröningssvärd. Någon plats med det namnet finns
icke på kartan men väl ett berg med namnet Kölen n. om Ågsjön.
Förmodligen åsyftas detta. Lönn förekommer h.o.d. planterad men är ömtålig
för frost.
Acliillaea millefolium. Täml. allm. inom kulturorar., dessutom vanlig
antropokor i kulturgränsen.
.4. ptarmica. Lumsheden flerst., Ånglans fäb., kolbottnar mell. Sörja och
Sneåsen, Svartnäs, V. Svartnäs.
Aconitum napelliis. Planterad som prydn.växt, t.ex. Ü. Svartnäs. V.
Svart-näs, Baståsen.
Actaea spicata. Sälls., sedd blott i branterna i Uvberget och
Ilimmels-herget, på det senare stället rikl.
Aegopodium podagraria. Sälls., blott sedd vid gård i Lumsheden. Synes
ännu ej ha spritt sig till höglandets skogsbyar.
Agropyrum repens. Anteckn. i Lumsheden, Lilla Björnmossen, Svartnäs
och Sneås fäbod.
Ägrostis tennis. Allm. i lunddälder och kulturomr. från Lumsheden till
Baståsen samt spridd ut i kulturgränsen. Frekvensen vanl. strödd—tunns.
Ajuga pyramidalis. Svartnäs flerst. — Spaksjön enl. Geite.
A. reptans. L. Björnmossen, gräsmatta i trädgård ett ex.
Alchemilla acutiloba. Flerst. i kulturomr.: Lumsheden, L. Björnmossen,
Svartnäs, Spaksjön, samt spridd till bopl., fät», o.s.v.: Backa fäb., Lumshed.
fäb., Penger, Hakelambi, Sneås fäb., Ånglans fäb., Brattbacken.
.4. glabra. Ant. i kulturformat, i Svartnäs och Baståsen (vårsäd).
.4. pastoratis. T. a. i kulturomr., flerst. i lunddälder, källor, spridd till
kolbottnar, fäb. o.s.v. i skogarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
