Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 CARIN EKLUNDH EHRENBERG
Tabell II.
Art träd nummer Antal celler med antal chiasmata Antal celler Antal chiasmata per cell Antal chiasmata per bivalent Antal
termina-liserade chiasmata per bivalent
14 15 l(j 17 18 19 20 21 22
Alnus glutinosa a 4 6 M 1 2 11 2 21 10,48 1,18 1,16
Alnus incana (i 3 3 2 3 2 1 16 16,69 1,1» 1,12
Alnus glutinosa X incana 6 3 4 15 22 10 13 7 4 2 80 17,04 1,26 1,13
kromosomer avspeglar sig i den frekvens med vilken dessa kromosomer
bilda chiasmata. Parning i pachyten kan mycket väl förekomma även
om det finns genetiska och strukturella skillnader hos två kromosomer.
men chiasmabildningen hämmas, och delta resulterar i lägre antal
chiasmata eller inga alls i metafasen.
Hos många hybrider mellan närbesläktade arter är kärnspolen
normal, och kromosomerna äro delvis eller nästan fullständigt parade i
profasen och metafasen (Stebbins 1945). Föräldraarternas kromosomer
äro i dessa fall i stort sett homologa. Smärre oregelbundenheter
förekomma dock, såsom univalentbildning, kromatinbryggor och »lagging
chromosomes», v ilket förråder strukturell hybriditet, inskränkt til) små
kromosomsegment (Müntzing 1938, Håkansson 1938). Fertiliteten är
hos dessa hybrider oftast nedsatt.
Det måste alltså betonas, alt parning av och chiasmabildning mellan
Ivå kromosomer tyda på en homologi, som kan gälla kromosomerna i
sin helhet eller vara begränsad till vissa partier. Icke-parning däremot
antyder i de flesta fall bristande homologi men kan ha andra orsaker,
t.ex. gener, som förorsaka asynapsis, värme- och köldchocker, colchicin
(Barber 1942).
Inom populationer av rena arter förekomma oregelbundenheter i
meiosen i viss utsträckning, vilket påvisats hos Secale, Paeonia och
Paris (Prakken och Müntzing 1941, Müntzing 1939. Stebbins 1938,
Geitler 1938). Pollensteriliteten är i dessa fall varierande. Vid
undersökningar av pollenkvaliteten hos Alnus glutinosa och Alnus incana
från ett flertal artrena bestånd i södra och mellersta Sverige (c:a 20
bestånd med 10—15 träd i varje) visade det sig, att i samtliga pollenprov
voro 90— 100 0/o av pollenkornen välutbildade. Att störningar i meiosen
det oaktat förekommer hos de rena arterna framgår av föreliggande
undersökning (tab. 1).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
