Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXISTERAR ALNUS GLUTINOSA XINCANA I NATUREN
f>;i;s
Fig. 1. Alnus glutinosa, a Diakines. Ii Motalas I. 14 bivalenter, c Melafas II. —
Fig. 2. Kromosomer i metafas I hos a .1. glutinosa. Ii .1. incana. c. A. glutinosaXineana.
Fig. ;S. Träd nr. 7;i44. .1 glutinosa, a och b bivalenter utanför metafasplattan. c
Tri-polär spole. — Fig. 4. Träd nr. 15. .1. incana. Bivalenter utanför metafasplattan.
Den fullständiga parningen av kromosomerna i meiosen hos de
som Alnus glutinosaXA. incana betecknade individerna utesluter icke,
atl korsning verkligen föreligger, men det är tvivelaktigt, alt så är
förhållandet, om hänsyn tages till de försök med kontrollerad korsning,
som gjorts vid Föreningen för växtförädling av skogsträd och som
givit nästan rent negativa resultat (Eklundh Ehrenberg ej publ. Jfr
även Gram m.fl. 1941). De få plantor, som erhållits, äro ännu för små
för alt säkert klassificeras, och inblandning av annat pollen kan trots
vidtagna försiktighetsåtgärder ha ägt rum. Hos det alarna närstående
släktet Betitla är kombinationen Betala pubcscensXB. verrucosa ytterst
svår all framställa; spontana hybrider förekomma men i en frekvens
som icke överstiger 1 %, varför björkens mångformighet i vårt land ej
kan bero på höggradig bastarderi ng (Johnson 1941, 194o). Ett analogt
fall föreligger hos Salix (Heribert Nilsson 1930). Salix cinereaXS.
caprea anses allmän i de trakter, där båda dessa arter förekomma,
men bastarden är nästan omöjlig att framställa artificiellt och är
dessutom absolut steril. I dessa båda exempel ha dock respektive
föräldra-arter olika kromosomtal (jfr Löve och Löve 1942), vilket icke är fallet
hos Alnus.
Både klibbalen och gråalen äro liksom de ovannämnda björkarterna
oerhört mångformiga (Asciierson och Graebner 1903—1913); karak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
