Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anatomi inom carex-gruppen distig mat ica e
/
t.ex. synes endast hybridisera med C. elata och fusca, och C. elata utom
med caespitosa med fusca, gracilis och aquatilis, de två senare
hybriderna, särskilt den sistnämnda, mycket sällsynta. (’. caespitosa och
elata synas alltså bilda en ganska självständig grupp, som ej alls
hybri-diserar med sa/ina-gruppen — med undantag för den ytterst sällsynta
hybriden C. aquatilisXelata — och ej heller mycket med andra arter.
Ett par andra arter, som också visa få hybrider, äro C. rufina, med två,
och C. trinervis, med en; åtminstone för den sistnämnda kan väl detta
ringa antal delvis hero på dess speciella utbredningsförhållanden. Den
enda art, som verkligen hybridiserar med alla andra, är C. fusca:
C. aquatilis hybridiserar med de flesta andra.
I jämförelse med Lunds Botaniska förenings senaste Förteckning
(Hylander 1941) tillkomma enligt våra undersökningar följande
hybrider: C. gracilisXpaleacea, Bigelowii Xpaleacea, aquatilisXelata,
aquatilis Y, gracil is och halophilaXsubspathacea *; genom vårt utbrytande av
C. halophila ur C. recta ökas antalet ytterligare med två:
fascaXhalo-pliila och halophilaXpaleacea. Å andra sidan ha vi ej sett några
exemplar som vi kunna föra tiil hybriderna: C. caespitosaXgracilis, C.
caes/ii-tosaXsalina, C. caespitosaXsubspathacea, C. elataXrecta och C.
aquatilis X caespitosa.
Vissa slutsatser angående gruppens systematik kunna dragas av de
anatomiska förhållandena hos arter och hybrider. Särskilt gäller detta
den speciellt kritiska »sf//ma-gruppen». För det första accentueras dess
särställning — som ovan redan framhållits — genom anatomiska
egenskaper. Speciellt utmärkande för gruppen är del karakteristiskt
uppsvällda fruklgömmesprötet med dess kallusliknande vävnad, och i
bladanatomien utmärkes gruppen av all kärlsträngarna äro närmade till
bladets undersida och av den ± svaga sklerenkymutbildningen och
± rikliga förekomsten av hvalin vävnad. Också axfjällen ha vissa
anatomiska egenheter; de utmärkas i denna grupp av att det här breda
mittfältet har en relativt svag papillutbildning; ibland saknas papiller
helt. Till denna grupp hör utom C. subspathacea, paleacea, salina och
halophila även C. aquatilis, som anatomiskt Ivdligt ansluter sig lill
den; också i det yttre visar den ju vissa överensstämmelser, såsom att
bladskotten äro högre än stråna som hos andra hithörande arter.
1 Två av dessa hybrider, C. gracilis X paleacea och C. aquatilis X gracilis, äro
upptagna av Hylander i ett senare lilliigg till förteckningen (Bol. Notiser 1945,
s. 445).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
