Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smärre uppsatser ocii meddelanden
<S91
pä Falbygden väl funnit G. Amurella vara i stort sett allmänt utbredd men
aldrig anträffat den närstående G. uliginosa.
Under förf:s exkursioner på Falbygden hösten 19-16 konstaterades G.
uli-ginosa på ett flertal nya lokaler. Arten visade sig i de undersökta socknarna
vara lika vanlig som G. Amarella, tillsammans med vilken den ofta växer i
fuktiga betesmarker och mera »naturliga» kalkfuktängar. Från Falbygden
äro nu — förutom den ovannämnda lokalen i Friggeråker — följande
växt-platser kända:
D a 1 a: Danskagården, m. (i. Amarella i fuktig betesmark. Högstena:
Högstena hed. mesofil Carex flacca - Festuca ovina -äng m. inslag av Avena
pratensis; i bottenskiktet mest Camptothecium lutescens, dessutom bl.a.
Cteni-dium molluscum o. Entodon orthocarpus. Karl e b y: a. Karleby hed, ymnig i
ängar vid bäcken: pä lok. även mera spårs. G. Amarella. b. SV om Uddagården,
vacker, obetad Carex flacca -äng m. bl.a. Epipactis palustris. Mularp:
Källeberg, m. G. Amarella i ängar vid ett litet kalkkärr nedom gården.
Skörstorp: 1 km X om Nätered, m. G. Amarella i fuktäng vid en bäck. Tiarp:
Flittorp, fuktig betesmark. S. Kyrketorp: öja hed, flerst. i Carex -
Cte-nid i it m-ängar. T o r b j ö r n t o r p: 1 km V om Västerbo, m. G. Amarella i
fuktäng vid kalkkärr. V al torp: Strax N om järnvägsstationen, fuktäng
m. bl.a. F.uplirasia Rostkoviana ssp. pratensis ovan ett invid järnvägen
liggande Schoenus-kiivr. A s 1 e: Bångegården, Carex - Ctenidium -soc. på
jordtuvor i fuktig betesmark vid ett Carex elata -kärr: på lok. även G. Amarella;
på block i ängen riklig Tortella fragilis o. vid kärret Scapania Degenii. —
Från samtliga anförda lokaler ha beläggex. insamlats, de flesta inordnade i
Växtbiologiska Institutionens i Uppsala herbarium.
De hittills kända lokalerna för G. uliginosa pa Falbygden ligga ganska
tätt. vilket tyder på att den oftast mycket lagvuxna och därtill genom sin sena
blomning ytterst lätt förbisedda sumpstålörten är starkt utbredd över hela
området, där lämpliga ståndorter förefinnas sa allmänt att växten torde kunna
anträffas i samtliga Falbygdens socknar; arten bör också kunna uppspåras i
trakterna kring Billingen och i den kalkväxtrika Övre Ätradalen. G. uliginosa
uppträder på Falbygden ungefär på samma säll som på Öland, där
sumpstålörten är vanlig framförallt i kalkfuktängar på alvarmarkerna; även i Skåne
är arten ett karakteristiskt inslag i dylika växtsamhällen.
G. uliginosa förekommer som nämnts också i strandängar vid havet,
där arten emellertid ej synes vara bunden till kalkrik ståndort. Sannolikt är
G. uliginosa ej direkt kalcifil utan i första hand beroende av en mer eller
mindre basisk markreaktion, alldeles som fallet torde vara med ett par
havsstrandängsväxter, som uppträda i Kinnekulles och Falbygdens
kalkmyrvege-tation, Ophioglossum vulgalum ocli Taraxacurn baltieum.
Någon anledning att uppfatta G. idiginosa som »marin relikt i
Västergötland föreligger självklart ej längre. Artens av allt att döma ganska allmänna
förekomst på Falbygden utgör däremot ett ytterligare belägg för detta områdes
växtgeografiska anknytning lill sydsvensk, speciellt skånsk och öländsk,
vegetation.
Nils Albertson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
