Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
smärre uppsatser ocii meddelanden <S90
vitis idea -samhälle. Här märkes också Fragaria o c sea, Epilobium
angusti-folium, Pijrola seCunda, Trientalis europaea etc.
Denna rika lokal hotas tyvärr av den alltmera tilltagande
villabebyggelsen, som mer och mer inkräktar å all ursprunglig mark i Båstad-Malen.
Utöver de karaktärer som Nannfeldt angivit för E. persica kan
tilläggas, att den på de beskrivna lokalerna blommar från mitten av juli till första
dagarna i augusti alltså tidigare än E. latifolia och ungefär som E. rubiginosa.
Odlad under identiska betingelser med E. latifolia avslutar den blomningen,
när E. latifolia börjar. Dess rhizom ligger på de båda lokalerna djupare än
vad brukligt är för E. latifolia, och på östra Karup -lokalen bildas ibland
5 stjälkar från samma rhizom. Blommorna ha vanligen åtminstone under en
tid en fin vaniljliknande doft, dock ej så stark och ren som hos E. rubiginosa.
De två skildrade lokalerna torde vara typiska för artens svenska
förekomst. Bokskogslokaler förefaller vanligast, men den andra typen finnes också
representerad, såsom å flygsandsdrivan vid Vittskövle, den s.k. Stora drivan,
där jag såg arten 1945, vid Böda och på flygsandskullarna norr om Vadstena
(se Nannfeldts sammanställning). E. persica synes i södra Halland vara
vanligare än E. latifolia, vilken ej uppges av Ahlfvengren (Hallands växter 1924)
för landskapet.
Till professor Nannfeldt ber jag att få framföra mitt tack för att han
bekräftat riktigheten av min bestämning av arten.
Eric Kugelberg.
Gentianella uliginosa (Willd.) H. Sm. i kalkfuktängar på Falbygden.
I en uppsats »Havsstrandväxter vid Vänern och Göta älv» (Sv. Bot.
Tidskr. 1984) redogör J. A. O. Skårman för det ej obetydliga antal kust- och
havsstrandväxter, som förekomma vid Vänern och här med mer eller mindre
stor sannolikhet kunna betraktas som »marina relikter»; särskilt
anmärkningsvärda arter äro bl.a. Zannichellia palastris, Rumex maritiinus och
Cen-taurium vulgäre. Till dessa relikter hänför Skårman även — som det synes
dock med en viss tvekan — Gentianella uliginosa, en i Sverige övervägande i
kusttrakter förekommande art, starkt spridd bl.a. i Bohuslän. I Rudbergs
flora (1902) uppges sunipstålörteii ej för Västergötland. De enda av Skårman
från landskapet kända fynden av G. uliginosa äro gjorda vid eller helt nära
Vänern, den ena i Hassle socken NO om Mariestad (leg. N. Sylvén 1905), den
andra i grannskapet av Läckö på Kållandsö (leg. H. E. Johansson 1919).
Arten är emellertid anträffad även på Kinnekulle (leg. A. Stalin 1922; ex. i
hell). Lund; enl. brev till förf. gjordes fyndet S om Brattfors gård i
Kinne-Kleva socken på bergets östsida).
Några lokaler för G. uliginosa från det inre av Västergötland äro ej
publicerade. För några år sedan erhöll emellertid förf. från den hängivne
amatörbotanisten, konstnär A. Hilleström en förteckning över kärlväxtfynd
från Falköping med omnejd; bl.a. uppgavs här G. uliginosa, funnen 1942 vid
L:a Dotorp i Friggeråkers socken. (Beläggex. föreligger i herb. Lund.)
Fyndet var för mig överraskande, då jag under talrika sensommarexkursioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
