Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Botaniska Notiser 1947. Häfte 2. Lund
De nordiska ekarna.
2. Quercus petraea och Q. petraea X Robur jämte en systematisk
och växtgeografisk överblick.
Av H. Weimarck.
(Meddelanden från Lunds Botaniska Museum, N:r 85.)
3. Quercus petraea. — Quercus petraea uppfattades som
självständig art första gången av Lieblein (1784). Några år tidigare hade
Mattuschka (1777) lämnat en utförlig beskrivning av densamma under
beteckningen »Quercus Robur Spielart petraea». Egendomligt nog
förblev emellertid namnet petraea obekant, ända tills O. Schwarz (1937)
omkr. 150 år senare drog fram del i ljuset och visade, att detta namn
var det äldsta. Tidigare hade arten allmänt kallats Q. scssiliflora Salisb.
eller Q. Robur var. (subsp.) scssiliflora.
Arten omnämndes för första gången i nordisk litteratur från
Hunneberg i Vastgöta-Resa (Linné 1747, sid. 214):
»De Ekar som stodo på sidorna, woro ej serdeles store, ocli ännu mindre
woro de, som växte ofwan på bärget. Desse senare visade, jag wet ej Invad
för et främmande wäsende, ifrån den allmänna Eken; ty stammen var
smalare, barken vitare . . . Bladen woro mer gröne, mer fäste, mer
glänsande . . . Ändteligen märkte jag, alt dess frukt hade inga Blomskaft eller
pedunculos, hwaraf jag tvdeligen såg, at denne Ek war en different varietet,
som aldrig tilförene at Svvenska Botanieis blifwit iakt tagen . . .».
Ang. artens upptäcktshistoria inom olika delar av Norden hänvisas
titi diskussionen till resp. områden.
Quercus petraea kan bli ett stort träd med kraftig stam, som
fortsätter upp genom kronan ända mot toppen. Grenar relativt svaga
jämfört med huvudstammen, tämligen raka och riktade snett uppåt. Krona,
åtminstone hos växtliga individ, regelbundet byggd och kompakt, vartill
även bladens jämna fördelning på skotten bidrager. Blad långskaftade
(10—20 mm eller mera) med en oval—avlång i allmänhet tjock och
fast. på ovansidan blank skiva med största bredden omkr. mitten, kraftig
8 Botaniska Notiser 1947.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
