Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
h. weimarck
Lasch namngiver Q. Robur L. som Q. germanica och Q. petraea
som Q. Robur. Av mellanformer mellan dessa urskiljas »Quercus sub
Robori-germanica», »Quercus Robori-tjermanica» och »Quercus
sub-germanico-Robur». Men nu gällande artnamn och vanligen använt
beteckningssätt för formerna skulle detta motsvara: Q. petraea X Robur,
f. subpetraea, f. intermeclia och f. sub-Robur.
I skandinavisk litteratur skulle det emellertid dröja länge, innan
man vågade acceptera hybrider inom släktet. Först i 1907 års upplaga
av Lunds Botaniska Förenings »Förteckning över Skandinaviens växter»
kommer Q. petraea X Robur med. Något tidigare förekomma
förmodanden i litteraturen om vissa Quercus-typers hybridnatur. Neuman
& Ahlfvengren (1901) antaga nämligen, att deras »Quercus Robur [i
brevipes Heuff.» och »y puberula Lasch» möjligen skulle representera
sådana, likaså »Q. sessili/Iora v. decipiens Bechst. (intermedia G. Don)».
Liknande uppfattning möter hos A. Blytt (1906), som skriver:
»En mellemform raellem hegge arter, maaske af hybrid oprindelse, er
rimeligvis Q. pedunculata ß pubescens A. Bl. N. FI. (maaske = f. puberula
Lasch) med blade der er lidt længere stilkede, men ei saa långt som hos
Q. sessiliflora, mod grunden kileformig afsmalnende, paa undersiden, især
längs nerverne dunbaarede. Paa samme maade er maaske ogsaa at opfatte
en form af Q. pedunculata med kortstilkede frugter . . . (f. brevipes Heuff.)
og en form af Q. sessiliflora med frugtstilk længere end bladstilken (f.
decipiens Bechst.).»
Tolkningen av de äldre av dessa varieteter som hybrider slår sig
emellertid ej nomenklatoriskt, ty de avsedda typerna tillhöra, så vitt
man kan bedöma utan tillgång till typexemplaren, de förmodade
föräldrarnas variationskrets (se Schwarz 1937).
Hybridserien mellan Q. petraea och Q. Robur är synnerligen
mångskiftande. Detta sammanhänger därmed, att hybriden ej är fullt steril
och därför möjligheter till utklyvningar och återkorsningar med
föräldra-arterna finnas. Ett mycket stort antal former skulle därför kunna
urskiljas — Lasch har 32 stycken. Här skall ej en sådan uppsplittring ske.
utan blotl de mest frappanta och relativt ofta återkommande typerna
medtagas.
Till hybridserien hör enligt min uppfattning en stor del av det
material, som i de skandinaviska herbarierna och litteraturen
klassificerats som »Quercus Robur f. Ahlfvengrenii, f. brevipes, f. crispa, f.
intermedia» och »f. puberula» samt vidare »Q. petraea f. aurea, f. crispa,
f. duplicato-sinuata, f. intermedia, f. laciniata, f. longifolia, f. pinnatifida»
etc. De helbladiga formerna, vilka jag ävenledes inräknar i denna serie,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
