Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de nordiska ekarna
129
variation. En stor del av de kollekter, som tidigare klassificerats som
former av Q. petraea, har nu överförts till hybriden. Min uppfattning
i detta avseende har dikterats av iakttagelser beträffande fertiliteten:
en stark korrelation mellan intermediära morfologiska karaktärer och
nedsatt ferlilitet föreligger. Till hybridserien ha här även räknats de
flesta helbladiga exemplaren av ek. som äro kända inom området. Dessa
ha tidigare i regel räknats antingen lill Q. Robur eller till Q. petraea.
Den utbredningskarta, som här framlägges, gör ej anspråk på
fullständighet. 1 jämförelse med den, som publicerats av Hård (1924),
föreligga vissa avvikelser. Dels saknas på min karta åtskilliga av Hårds
lokaler särskilt i sydöstra och västra Småland, vilket kanske beror på
olika uppfattning om avgränsningen mellan Q. petraea och Q. petraeaX
Robur men till stor del torde förklaras av att Hård baserat sin karta
på anteckningar, medan jag upprättat min med ledning av
herbarie-exemplar och endast i ringa mån av anteckningar. Åtskilliga lokaler
ha också tillkommit särskilt inom de under mellantiden undersökta
områdena Göteborg-Bohuslän och Skåne. I växtgeografiskt intressanta
randområden ha på senare tid intressanta upptäckter gjorts: på Öland,
i Östergötland, n. Västergötland och s. Värmland. En stor lucka
föreligger i det inre och v. Småland. Här skulle en intensiv undersökning
sättas in, likaså i Östergötlands kustområde. Om Q. petraea funnes
inom det senare, skulle den nu isolerade förekomsten av hybriden i
Södermanland (om den är spontan) få sin förklaring utan tillgripande
av tanken på pollinering med långflyktspollen.
Som i en senare uppsats skall visas, är Q. petraea ej blott klimatiskt
utan även edafiskt betingad, och dess utbredning kan blott förklaras
genom hänsynstagande till båda dessa faktorskomplex.
Quercus petraea X Robur har i storl sett en areal
överensstämmande med den hos Q. petraea. Inom vissa områden kan dock en vidare
|||bredning konstateras: Jylland, Själland, Gotland, Värmland och
Södermanland. Denna större areal av hybriden kan ha flera orsaker:
inplantering, pollinering av fiofti/r-individ genom långflyktspollen från
Q. petraea och klimatiska ändringar, varigenom endera föräldern, i
detta fall Q. petraea. minskat i areal, medan hybriden kunnat leva kvar.
Av dessa händelseförlopp torde väl det förstnämnda, planteringen,
kunna åtminstone i vissa fall med säkerhet konstateras genom
undersökningar på platsen. Angående det sistnämnda alternativet skriver
L. von Post (1933, sid. 51—52):
»Nästan inom hela det nuvarande bokskogsområdet, men i all synnerhet
i dess västligaste och södra delar, gör ekens pollenkurva en markerad, extra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
