Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
h. weimarck
Honhängenas längd är med få lindantag en mycket god karaktär,
med vars hjälp Q. petraea. Q. Robur och hybriden kunna klassificeras.
De blommande eller »fruktificerande» exemplar, som äro kända bland
de helbladiga ekarna, ha kort eller medellångt skaft, utefter vilket
frukt-skålarna sitta axlikt anordnade eller i vars topp de äro hopade, just så
som är typiskt för hybriden. Ollonen utvecklas ej eller mycket sällan
till mognad. Detta kan iakttagas på de förhållandevis myckel la
exemplar, som bära fruktskålar, och framgår av åtskilliga insamlares
uppgifter. Detla är tillsammans med de samtidigt uppträdande
morfologiska karaktärerna ett mycket gott indicium på denna formseries
hybridkaraktär.
Systematisk och växtgeografisk överblick.
Genom den uppfattning av de nordiska ekarnas systematik, som
här framförts, har en annan bild såväl systematiskt som växtgeografiskt
erhållits, än den man tidigare ansett vara den riktiga. Stjärnhårigheten
på bladens undersida betraktas ej längre såsom begränsad till Q. petraea
och Q. petraea X Robur utan förekommer även inom Q. Robur. Subsp.
puberula skulle kunna tolkas som en utklyvningsprodukt ur
kombinationen Q. petraea X Robur, vars enda kvarstående pefraea-karaktär då
skulle vara stjärnhårigheten. I alla andra morfologiska egenskaper och
framförallt i fertiliteten är den däremot en typisk Robur. Underarten
skulle å andra sidan kunna tolkas som en inom Robur s formkrets
ursprunglig typ. S t j ä r n h å r i g b e t ä r nämligen ka r a
k-t e r i s t i s k för d e 1 1 e s t a e u r o p e i s k a ekar och k a n
sägas v a ra en Q u e r c u s - k a r a k t ä r. Quercus Robur
’’’pedunculata kan lika väl tänkas vara en med avseende på behåringen
recessiv kombination inom ßobur-komplexet. Växtgeografiska skäl tala
t.o.ni. till förmån för en sådan tolkning eller åtminstone mot antagandet
av ’’puberula som en korsningsprodukl. Ty underarten visar en utpräglat
östlig tendens: medan den ej är känd från de grundligt utforskade
områdena Jylland och Bohuslän, är den väl representerad i östra
Sverige och Finland. Hade den varit av hybridogen natur, skulle man
vänta, att den skulle ha sin högsta frekvens i väster eller i varje fall
vara vanligare där, än vad nu är förhållandet. Den öslliga tendensen hos
*puberula har påpekats av Schwarz (1937, sid. 107), som skriver:
»Ziemlich selten, aber im Osten des Areals häufiger».
Quercus petraea har här givits ett något snävare omfång, än vad
som varit brukligt i nordisk litteratur. Arten har en jämförelsevis ringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
