Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bidrag till jämtlands kärlväxtflora
175
kalkmyr, vågar jag beteckna även den som relikt där. inte minst just
med tanke pä dess sällskap av de tidigare nämnda relikterna. I)en
sparsamma förekomsten beror i så fall på utdikningen av Räcksjön och
myrarna däromkring för c:a 50 år sedan, varigenom betingelserna för
artens fortsatta existens på lokalen måste ha försämrats avsevärt. Jag
har icke sett någon uppgift om att arten tidigare skulle varit funnen
som kalkmyrsrelikt i Sverige.
Avtryck i kalktuff av de tre ovannämnda arterna påträffas ej
sällan. 1 detta sammanhang kan det framhållas, att sådana avtryck
icke bevisa något om klimatet vid kalkluffens bildning ..... det behöver
icke ha varit mer arktiskt än det i våra dagar är i Östersundstrakten —
utan endast ge upplysning om floran vid tillfället. Även en fjärde vanlig
»kalkluitväxt», Salix herbacea, har åtminstone tidigare funnits i
kalkmyr i Östersundstrakten (Lange, 1938. s. 75).
Citerad litteratur.
Hylander, V, 1941: Förteckning över Skandinaviens växter. Lund.
Lange, Th., 1935: Anteckningar till Jämtlands flora, III. Bot. Not.
— 1938: Jämtlands kärlväxtflora. Acta Bot. Fenn. 21.
Ro.mell, L. G., 1938: Växternas spridningsmöjligheter (i Skottsberg. Växternas
liv, IV. Stockholm).
Samuelsson, G., 1934: Die Verbreitung der höheren Wasserpflanzen in Nordeuropa.
Acta Phytogeografica Suecica VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
