Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
GÖSTA KJELLMERT
Stratiotes Aloides och Yicia silvatica. De flesta äro eutrofer. Ej mindre
än 14 av dem äro endast funna på en lokal.
De trofiska grupperna komma att behandlas mera kortfattat.
Områdets trofiska natur belyses bäst med den uppgjorda kartan. O 1 i g
o-t rof er n a äro vanligen myrväxter. Andromeda Polifolia, Carex
limosa, C. pauciflora, Kubus Chamaemorus och Vaecinium Oxycoccos
äro endast några exempel. De oligotrofa vattenväxterna äro ej så många.
Lobelia üortmanna får tjäna som exempel. Av ängsartade element i
denna grupp kan nämnas: Calamagrostis arundinacea, Melampyrum
pratense, Sieglingia decumbens ni.fi. De xerofila hedväxterna äro rätt
få. Här må endast nämnas: Deschampsia flexuosa, Campanula
rotun-difolia och Lotus corniculatus. Några ha mycket stor ekologisk
amplitud. Främst bör nämnas: Calluna vulgaris, Potentilla erecta och
Vacci-nium vitis idaea.
M esot rof erna äro i allmänhet ej så fuktighetsälskande som
oligotroferna. Ängs- och hedväxterna äro talrikast representerade.
Ajuga pyramidalis, Euphrasia brevipila, Veronica chamaedrys, V. verna,
Trifolium arvense m.fl. kunna nämnas. De mesotrofa sump- ocli
vattenväxterna äro ej så många. Rätt goda exempel äro: Calla palustris,
Mat-teuccia Struthiopteris, Valeriana sambucifolia, Ranunculus peltatus,
Potamogeton alpinus och Sparganium simplex.
Eutrofer n a utgöra den ojämförligt största gruppen men ha
trots detta en mindre kvantitativ utbredning, då de vanligen utgöras
avarter med mindre frekvens. De flesta äro sällsynta eller spridda.
Ängs-och Iundväxterna äro talrikast representerade. Särskilt de förstnämnda.
Här endast några stickprov: Alopecurus pratensis, Briza media och
Ranunculus acris, Geum urbanum och Milium effusiim. Hedväxterna
äro ej heller ovanliga. Carex hirta och Arenaria serpyllifolia äro rätt
goda representanter. De näringsrika kärren hysa rätt många eutrofer.
Här endast några prov: Carex disticha, C. Pseudocyperus, Myosotis
palustris och M. caespitosa. Eutrofa vattenväxter äro: Alisma plant ag o
aquatica, Hottonia palustris och Iris Pseudacorus m.fl.
Anthoxanthum odoratum, Leontodon autunuudis, Orchis maculata,
Potamogeton natans, Carex rostrata, Prunella vulgaris, Stellaria
grami-nea och Sparganium minimum äro i Svennevad de mest utpräglade av
Hard’s eyrotrofer. De förekomma i alla trofiska områdena och
äro vanligen allmänna. En del av denna grupp ha i socknen en ganska
god trofisk valör. Corylus Avellana endast växande på ± eutrofa
lokaler, Eriophorum latifolium på eutrofa och kalkbetonade lokaler,
Potentilla norvegica, Tilia cordata, Utricularia vulgaris och Rubus nessensis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
