Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Botaniska Notiser 1947, Häfte 4. Lund
Gipsinkrustation hos mossor.
Av Otto Gertz.
Inkrustation resp. pålagring av kalciumkarbonat är hos mossorna
en ingalunda sällsynt företeelse. Den gör sig stundom i påfallande grad
gällande och kan då leda till uppkomsten av mäktiga lager av
kalktuff. En dylik kalkavsättning har påvisats hos ett flertal bladmossor
och även konstaterats hos en och annan levermossa (Pia, 1926, p.
168 ff.; 1934, p. 26). Mera sällan förekommer hos mossorna
avsättning av gips, och så vitt jag av litteraturen kunnat finna, har denna
art av inkrustation ännu icke blivit föremål för någon mera genomförd
undersökning. Inkrustation av sistnämnda slag har man tillfälle att
studera vid Andrarum. 1 denna geologiskt såväl som kulturhistoriskt
och industriellt klassiska trakt 1 erbjuda omgivningarna kring de
gamla alunskifferbrotten goda tillfällen till studier av anförda
företeelse, och de olika, till gipsbildningen ledande processerna kunna där
följas steg för steg.
Redan vid min första exkursion till Andrarum — maj 1903 —
iakttog jag, att den mossvegetation, som kläder syd- och västsidorna
av kärrmarkerna i depressionen nedanför den stora skifferbranten, det
s.k. Stora Brottet, hade — mer eller mindre framträdande — etl
vit-aktigt överdrag, på sina ställen så mäktigt, att det bildade
kalktuff-liknande krustor. Till skillnad från den av kalciumkarbonat bestående
tuffen, vilken i regel är gulvit, stundom nästan tegelröd, hade denna
massa en mera rent vit färg samt företedde i förhållande till
kalktuffens hårda och sega konsistens en påfallande sprödhet.
Vid undersökning på laboratoriet visade sig nämnda massa bestå
av kalciumsulfat. Vid omskakning av materialet med destillerat vatten
1 Alunbrukets historia och dess stora betydelse för Andrarumstrakten har
utförligt skildrats av E. Stoltz i Svensk Geografisk Årsbok (1932). En orienterande
översikt av det gamla brukets skiftande öden har jag lämnat i Skånes Natur 1941
(p. 3), där ävenledes traktens naturförhållanden och särskilt dess flora gjorts till
föremål lör ingående behandling. En sammanställning av uppgifter till alunverkets
historia har även meddelats av A. Ehrenberg (1941, p. 14; 1942, p. 10).
24 Botaniska Notiser 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
