Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g ips inkrustation hos mossor
339
Copiapit har sammansättningen Fe4Sri021 (-j- 18 aq.) eller binärt 2 Fe203,
5 S():i. l’r fnklig luft upptager den vatten och söndertlyter därvid
långsamt (Doeltner och Leitmeier, 4:2, 1929, p. 571). Copiapit
uppgives vara det enda ferrisulfat, som ur lösning kan kristallisera, och
det första över huvud, som utskiljer sig ur en ferrisulfatlösnmg.
Copiapit torde jämte fritt svavel vara del mineral, som vid
Andrarum bildar de ovan nämnda, gula eller gulgröna beläggningarna på
alunskifferlagrens blottade skiktylor. Någon definitiv och fullt säker
bestämning av mineralet i fråga har jag dock icke företagit; en sådan
synes över huvud vara vansklig alt genomföra.
Svavelsyran, vilken som nämnt uppstår vid hydrolys av de vid
pyritens oxidation uppkomna ferro- och ferrisulfaterna ävensom vid
oxidation av bildat fritt svavel, omsätter sig lill gips med den i
alunskiffern rikligt ingående, vid orstensbollar och kalcitlager bundna
kalken. Detta kalciumsulfat utkristalliserar till en del; en annan del löses
och bortföres av det i marken cirkulerande vattnet. Kalciumsulfatet
(CaS()4 + 2 aq.) är visserligen ett svårlösligt säll, men de mängder, som
gå i lösning, kunna det oaktat bli avsevärda. Enligt Marignac ligger
dess löslighetsmaximum vid omkring 40° C. 1 100 gr. vatten lösas vid
0° 0,241, vid 38 0,272, vid 72 0,255 gr. (Biedermann, 1916). Det
lösta kalciumsulfatet upptages i jorden och impregnerar den samt
utkristalliserar vid ytlagrens intorkning.4 I löst form kan gipsen ur
jorden även upptagas av växterna, särskilt av mossor och lavar, och
avsätta sig på dessas yta.5 Gipsen utkristalliserar därvid i aili större
1 Halden omnämner 11935, p. 127; p. 360) kvarlära gipsbildningar, uppkomna
genom reaktion mellan järnsulfat och kalciumkarbonat. Lundblad (1930, p. 278)
fann å Gisselåsmyren i Jämtland, >alt markens yta under torkperioder ofta företer
det fenomen, som på vissa trakter är bekant under benämningen blomning, d.v.s.
här och där avskiljer ett vilt kristallmjöl på jordpartiklarnas vta, oftast på
uppstickande jordkokor o.d. Vid undersökning visar sig delta vara gips, tydande på en
rätt betydlig svavelhalt i jorden, såsom fallet ju icke sällan plägar vara i
brunmoss-blandade torvslag».
I min paleontologiska avhandling 1926 (p. 16) har jag omnämnt från Lomma
efflorescenser av gips, vilka uppträdde å äldre skiktytor i den där befintliga torven.
I gyttjan i Kallsjö mosse (Gertz, 1926, p. 43) fann jag omfångsrika, stråliga
kristall-aggregat av gips, inneslutna i fossil ekved.
5 Som ytterligare ett led i kalkens kemiska förändring i naturen kunde vidare
nämnas en sekundär omvandling av kalciumsulfatet under återbildning av karbonat,
en enligt uppgift biogen process, som förorsakas av anaëroba, sulfatreducerande
bakterier. Förloppet i fråga, på vilket DüGGELi (1919, p. 10; Pia, 1934, p. 56) fäst
uppmärksamheten, har icke blivit föremål för undersökning i Andrarum och torde
där näppeligen ge upphov till mera avsevärda mängder karbonat. Pia antager i likhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
