Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34(3
otto gertz
endast syre och vatten, titi ferrisulfat jämte ferrihydroxid. Den
förstnämnda föreningen — ferrisulfat — omsätter sig sedan med vatten till
ferrihydroxid och fri svavelsyra.
FeS2 + H20 + 7 O = FeS()4 + H2S04.
FeS04 + H2S04 + O = Fe2 (S04) g + H20 eller
6 FeS04 + 3 H20+3 0 = 2 Fe2(S04)3 + 2 Fe(OH),.
Fea(S04)a,+6 H20=3 H2S04+2 Fe(OH)3.
De båda första stadierna vid nämnda omsättning utgöra
oxidationsprocesser, vid vilka molekylärt syre upptages, det tredje är ett hydro
lytiskl förlopp. Den ferrihydroxid, som på detta sätt uppstår, bildar
en kolloid lösning, en hvdrosol, men ulflockas lätt såsom gel genom
de i vattnet förekommande elektrolyten^. Den kan därefter undergå
vidare förändringar och bildar till slut en amorf, rödbrun massa.
-1 FelOH)3 =2 Fe203, 8 H20 + 3 H20.
Det vid pyritens oxidation bildade ferrisulfatet är en särdeles aktiv
syreöverlörare och kan även vidare påverka pyriten under bildning
av järnvitriol och fritt svavel.
Fe2 (S04) g + FeS2 = 3 FeS04 + 2 S.3
Svavlet oxideras till S02 och S03, och som slutprodukt uppstår H2S04
(Behrend och Berg, 1927, pp. 370, 442).
Ferrisulfat kan emellertid även såsom sådant utskiljas, om ock
med modifierad sammansättning. 1 naturen ha mineralogerna påvisat
icke mindre än 17 olika arter av ferrisulfat. Ett förhållandevis allmänt,
av ferrisulfat bestående mineral är copiapit, som utgör en svavelgul,
till en början mjuk massa, vilken senare kristalliserar och hårdnar.
Mineralet är som nämnt gult eller ockrafärgat, stundom gulgrönt eller
olivgrönt, det senare sannolikt till följd av fotokemisk inverkan genom
solljuset, emedan mineralet i fråga i mörker återfår den gula färgen.
3 Pyritens vitriolisering kan ske påfallande hastigt. Beläggningar av pyrit å
skiktytor i senglacial lera har jag funnit vitrioliserade redan inom loppet av en halv
timme, efter det ifrågavarande skikt förts upp i dagen och utsatts för luftens
inverkan. Av den bildade järnvitriolen hade därefter genom hydrolys och oxidation
sekundärt uppstått bruna rosthinnor. Iakttagelsen i fråga gjordes i Mossby mosse,
där särskilt undre delen av den senglaciala gyttjan innehåller glänsande
beläggningar av små pyritkristaller å skiktytorna (Gertz, 1927, p. 107: 1928, p. 133,
134 not).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
