Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34(3
otto gertz
DüGGELi, M. Die Schwefelbakterien. — Neujahrsbl. Naturf. Ges. Zürich. 121. Stiick.
1919.
Ehbknberg, A.. Andrarums alunbruk. En försvunnen skånsk storindustri. Önne-
stads Elevförb. Årsb. 1941. 27. Årg. Kristianstad 1941. p. 14; 1942. p. 10.
Fries, E., Novitiæ Florae Svecicæ. III. — Lundæ 1817.
Geilmann, \V., Bilder zur qualitativen Mikroanalyse anorganischer Stoffe. - Leipzig
1934. Taf. 9, Bild 5, fi.
Gertz, O., Stratigrafiska och paleontologiska studier över torvmossar i Södra Skåne.
I, II. — Bil. redog. Lunds högre allin, lärov. 1925 - 192« och 1926—1927. —
Även som Medd. Lunds Univ. Geol. lust., N:o 30, 31.
— Undersökningar över den fossila kulinsubstansens mikrokemi. Tillika några
växtanatomiska iakttagelser å fossilt material. Bot. Not. 1928. p. 129.
—• [Skånes] växtvärld. — Sv. Turistför. resehandb. 4:e uppl. Stockholm 1933.
— Andrarum. Studier och anteckningar. — Skånes Natur. 1941. p. 3. — Meddelar
ett antal avbildningar från Andrarum, vilka i föreliggande uppsats icke kunnat
återgivas, däribland två (fig. 5 och 6), som visa utkristallisering av gips å häll
och denna beklädande moss- och lavvegetation.
Habebi.andt, G., über die physiologische Funktion des Centralstranges im
I.aub-moosslämmchen. — Ber. Deutscli. Bol. Ges. Bd 1. 1883. p. 263.
— Ueber Wasserleitung im Laubmoosstämmchen. — Ibid. Bd 2. 1884. p. 467.
— Beiträge zur Anatomie und Physiologic der Laubmoose. — Jahrb. wiss. Bot.
Bd 17. 1886. p. 359.
Halden. B. [E.], Sideritiska mineral i Sveriges kambrium och kvartar. G.F.F.
Bd 57. 1935. p. 123.
— Sideriten i lorvinarkerna. Ibid. Bd 57. 1935. p. 360.
— Tvänne intramarina tonbildningar i norra Halland jämte äldre och nyare
kvartärgeologiska synpunkter på saltvatlensdiatomaceerna. - SGU. Ser C. N:o
310. Årsbok 15. 1921. N:o 5.
Janczewski, E. von. Zur parasitischen I.ebensweise des Nostoc lichenoides. Bot.
Zeil. Jahrg. 30. 1872. sp. 73.
Klf.y. P. I). C., Behrens-Kley, Mikrochemische Analyse. 1. Teil. Leipzig und
Hamburg 1915.
Leitgeb, II., Die Nostoccolonicn ini Thallus der Anthoceroten. Sitz.-ber. Akad.
Wiss. Wien. Bd 77. 1. Abth. 1878.
Lorentz, P. G., Grundlinien zu einer vergleichenden Anatomie der Laubmoose. —
Jahrb. wiss. Bot. Bd 6. 1867 1868. p. 363.
LONdblad, K., Kväveomsättningen i gulspetssjuk kärrjord från Gisselås. Sv.
Mosskulturför. Tidskr. Årg. 44. Jönköping 1930. p. 273.
Martini, a., über hochempfindliche und spezifische mikrochemische Reaktionen
des Sparteins mit Koball- und Eisensalzen. Mikrochiniica Acta. Bd 1. Wien
1937. p. 164.
Molisch, H.. Die Pflanze in ihrén Beziehungen zum Eisen. — Jena 1892.
— Mikrochemie der Pflanze. 3. Aufl. Jena 1923.
Morello. Maria A., über den mikrochemischen Nachweis und die Verbreitung des
Eisens in den Pflanzen. Mikrochemie. Bd 28. Wien 1940. p. 245.
Nadson, G.. Beitrag zur Kenntnis der bakteriogenen Kalkablagerungen. - Arch.
Hydrobiol. Vol. 19. 1928. p. 154.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
