Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g ips inkrustation hos mossor
347
cellernas inre kommer lill stånd. Däremot intränger lill följd av
cell-membranernas lätta valbarhet och frånvaron av kutikula gipslösning
i dessas cellulosa, vilken verkar som en dialysator, och gipskristaller
avsätta sig där vid den genom vattnets avdunstning ökade
koncentrationen hos lösningen i fråga. På liknande sätt12 torde det förhålla sig
med de i krustorna och i cellväggarna avsatta järnföreningarna. Ännu
sedan mossvegetationen förkvävts av dessa i mäktighet tilltagande
krustor, kan tydligen en dylik rent fysikalisk, yttre transport av
vatten och saltlösning fortgå under bildning av allt mäktigare,
tuff-artade skikt.
Litteratur.
Behrend, Fr. & Berg, G., Chemische Geologie. — Stuttgart 1927.
Behrens, H., Anteitung zur Mikrochemischen Analyse. 2. Aufl. — Hamburg & Leipzig
1899.
Bertsch, K., Lehrbuch der Pollenanalyse. — Reinerth, H., Handbücher der prak-
tischen Vorgeschichtsforschung. Bd 3. Stuttgart 1942.
Biedermann, R., Chemiker-Kalender 1916. I. — Berlin 1916.
Bischof, G., Lehrbuch der chemischen und physikatischen Geologie. 2. Aufl. Bd 1.
— Bonn 1863.
Blaikley, N. M., Absorption and Conduction of Water and Transpiration in Poly-
trichum commune. — Ann. Bot. Vol. 46. London 1932. p. 289.
Bowen, E. J., Water Conduction in Polytrichum commune. — Ann. Bot. Vol. 45.
London 1931. p. 175.
Buch, H., Ueber die Wasser- und Mineratstoffversorgung der Moose. I. — Soc. Sci.
Fenn. Comm. Biol. IX. 16. Helsingfors 1945.
Czapek, Fr., Zur Chemie der Zellmembranen liei den Laub- und Lebermoosen. —
Flora. Bd 86. Jahrg. 1899. p. 360.
— Biochemie der Pflanzen. 2. Aufl. — Jena. Bd 1 (1913), 2 (1920), 3 (1921).
Doei.ter, C. & Leitmeier, H.. Handbuch der Mineral-Chemie. Bd. IV. Erster Teil.
1926. Z we i ter Teil. 1929. — Dresden und Leipzig.
12 Gipsavsättningen hos mossorna kan parallelliseras med å ena sidan
avsättningen av kalciumkarbonat från hydatoderna hos Saxifraga-arter och en del andra
växter, å andra sidan med kalkimpregnationen i cellväggarna hos I.ex. blad av vissa
Borraginéer, ehuru kalkavsättningen här i bägge fallen framgår som följd av en
inre vattenledning och sekretionsmekaniken därvid uppenbarligen är av annan art
(Czaper, 1920, p. 453). Borraginé-bladen ge som bekant vid glödgning kalkskelett,
vilka återge cellstrukturerna hos bladen i fråga. 1 många fall är kalkrikedomen
hos dessa element så stor, att den redan genom deras kritvita färg utan vidare
ger sig tillkänna, såsom hos Caccinea (jlauca Savi ( — crassifolia [Vent.] O. Ktze)
m.fl. De glänsande vita, förkalkade håren äro här särdeles i ögonen fallande och
framträda tydligt för blotta ögat, ej minst å intorkat, visset bladmaterial av
denna växt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
