Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Botaniska Notiser 1947, Häfte 4. Lund
Smärre uppsatser och meddelanden.
Något om Carex aquatilis X caespitosa i Skandinavien.
I en tidigare uppsats i denna tidskrift och årgång (1947, sid. 1) uppgåvo
vi, att vi ej hade sett något herbariematerial, som med hänsyn till anatomiska
karaktärer kunde föras till hybriden Carex aquatilis X caespitosa. Senare ha
vi emellertid genom fil. dr Th. Arwidsson fått nagra till denna hybrid bestämda
exemplar till påseende från Riksmuseet — vilka enligt dr Arwidsson tidigare
torde ha varit utlånade på annat hall —, och de flesta av dessa höra utan
tvivel — även enligt anatomiska egenskaper — till hybriden i fråga. Då
hybridens existens förut betraktats som osäker, kunna exemplaren vara förtjänta
av ett kortare omnämnande, även om vårt bidrag endast utgör en bekräftelse
av tidigare bestämningar.
Exemplaren härstamma dels frän Ångermanland, Gransjö vid
Helgumsjön (R. F. Fristedt 1856, 3 ex., 11. F. Fristedt & G. P. Laestadius 1856,
1 ex., alla exemplaren mycket lika varandra, kanske från samma tuva), dels
från Stockholm, X. Djurgården (T. Erdmann 1916), resp. Värtan (N. Sylvén
1916); de båda senare lokaluppgifterna åsyfta troligen samma plats.
Exemplaren från Gransjö voro först bestämda till C. turfosa Fr., men de ligga
förmodligen till grund för uppgiften i Neumans flora om C. aquatilis X
caespitosa från Helgumsjön, en uppgift, som går igen i Këkenthals monografi, där
hybriden upptages med denna enda lokal bland otillräckligt kända hybrider.
Ocks a av Sylvén ha exemplaren bestämts till (.. aquatilis X caespitosa.
Anatomiskt visa de också mycket vackert vissa drag frän bada föräldraarterna,
liksom dessa också framträda hos Stockholms-exemplaren. Med C. aquatilis
överensstämmer hybriden i att fruktgömniets spröt är ± uppsvällt och att
bladen ha rikligt med papiller på översidan. Likheter med C. caespitosa äro
ej blott, att bladen ha små rundade papiller på undersidan (även C. aquatilis
kan ha papillös undersida), utan också att bladen ibland ha den för caespitosa
typiska fläckigheten på undersidan och att översidans epidermisceller vid
tvärsnitt visa sig vara tydligt större än undersidans, bladkanten är hos
(iransjö-exemplaren också intermediär till sin riktning, i det närmaste rak. Att det är
C. caespitosa som ingår utom aquatilis och ej t.ex. C. gracilis, framgår också
av de något upprispade bladslidorna. Även i axfjällen visa sig vissa drag av
C. caespitosa. Mittstrimman är till sin storlek intermediär mellan de båda
föräldraarterna, och liksom hos C. caespitosa äro de här befintliga
klyvöppningarna ordnade i två längsrader, hos aquatilis däremot oregelbundet strödda.
På samma sätt som C. elata i sällsynta undantagsfall hybridiserar med
C. aquatilis, är det alltså ställt utom tv ivel, att C. caespitosa även kan göra det.
Hakon Hjelmqvist. Elsa Nyhol.m.
27 Botaniska Notiser 1947.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
