Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
litteratur
Naturligtvis är det alltid möjligt att i en bok av detta slag finna smärre
felaktigheter och inadvertenser. Ett par påpekanden må göras. Pà sid. 182
uppges att heteroauxin förstöres vid upphettning i alkalisk lösning, auxin (a?)
däremot i sur. I själva verket förhaller det sig tvärtom. Att molekylärt väte
alltid skulle uppträda i ett redoxsystem är en grov generalisering (sid. 204).
I det reversibla redoxsystemet Fe2t~;=sFe3 uppträder t.ex. inget väte. Del
hade varit bättre, om förf. hade tagit fasta på elektronutbytet vid
redoxproces-serna. På sid. 208 och 209 betecknas cytokromerna som syretransportörer. I
själva verket är det även här fråga om ett elektronutbyte, och cytokromerna
betecknas bäst som elektrontransportörer.
De gjorda anmärkningarna väga lätl bredvid bokens påtagliga förtjänster.
Frey-Wysslings bok kan rekommenderas envar med intresse för växterna
och deras betydelse i naturens stora hushållning.
Sven Algéus.
Copeland, E. B.: Genera Filicum. the Genera of Ferns. 247 sid.. 10
planscher. — Verdoorn, F.: Annates Cryptogamici et Phytopathologici, vol. 5
(Chronica Botanica Co., Waltham. Mass., U.S.A.. 1947).
Till den viilredigerade raden handböcker i botaniska ämnen har Dr
F. Verdoorx fogat en inom vida botanistkretsar med spänning emotsedd
volym, »Genera Filicum . av E. I>. copeland. Genom sin rikedom på
fakta, sin praktiska uppställning och överskådlighet har arbetet sin givna
plats som uppslagsbok på varje botanisk institution. Men den bör kunna bli
mer än en uppslagsbok. Copeland har nämligen icke blott vidtagit en rad
systematiska förändringar och omgrupperingar utan även — och detta synes
anmälaren vara en särskild förtjänst betonat och kort diskuterat de
systematiska enheter, som fortfarande äro mer eller mindre omstridda med hänsyn
till omfattning och placering. Härigenom ha anvisningar givits för fortsatt
forskning inom pteridologiens vidsträckta och av de svenska botanisterna icke
alltid tillbörligt beaktade domäner.
Åtskilliga av de av C. föreslagna systematiska justeringarna och
omgrupperingarna få (vilket i en del fall. men långt ifrån alla. framhållits av C.) stöd
av spormorfologiska karaktärer, vilket belyses av följande kortfattade
översikt av C:s indelning av ormbunkarna (anmälarens spormorfologiska m.m.
anmärkningar inom parentes).
Ophioglossales: Ophioglossaceae [sporer trileta, utan perin (resp. -
liksom i det följande — utan persisterande perin)].
Mar at ti ales: Marattiaceae (denna familj kan enligt C. — och bör väl
också — uppdelas i flera familjer; sporer små, utan perin. i regel monoleta
hos de med synangier försedda släktena, trileta hos de övriga).
bilicales. — 1. Osmaiidaceae (sporer trileta, utan perin).
2. Schizaeaceae (familjestatus ungefär som hos Marattiaceae: sporer stora,
utan perin. monoleta hos Schizaea, trileta hos de övriga).
3. Gleichcniaceae (sporer tri- eller monoleta, utan perin; genom de av
C., Christensen m.fl. delvis utan hänsyn titi spormorfologien föreslagna
omplaceringarna bortfaller den regellöshet, som tidigare anmärkts beträffande
spormorfologien inom familjen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>