30 LUDVIG NORDSTRÖM — Jo visst! sa jag och totade ihop en insändare. Och så kom en fiskare och bockade. — Jo si! Jag tänkte nog som så, att Nordströmmen, som är student och känn till hur det ska vara, kanske ville hjälpa mej här ett tag. Si, jag ha jussom ett körsbärsträd, och nu skulle jag då till å sätte ett till, och... — Jaha! sa jag. Vi ska gå och titta. Jag begrep naturligtvis inte ett dugg, och du kan ju fråga doktor Ehn, numera i Linköping, vad han har att anföra om min styrka i botaniken!! Och en annan kom. — Hur i syndastraffet ska en göra med rematisten, Nordström? Det vet väl du, som är fullärd! — Jo jo, men! sa jag. Gör som jag! — Hur gjorde du då? — Jag rodde naken en halv mil i drivisen efter sol-nergången, och sen kröp jag under fällar och drack en skopa het mjölk med brännvin. Då gick min rema-tist bort. — Du är toket, du! sa gubben och klådde sig i håret. Och skräddarn kom. — Hör du, Nordström, sa han, du skriv ju historier och dikta i tidningen! Kan int du ta och titta på den hänn spalten, som jag ha skreve ihop. Och herregud! Och en annan kom. — Du vet, Nordström, vi ha en pojk här i hamna, som då ha ett huve, ja, som är då så förgjortade finurlig, så en kan aldrig annat än förundras. Han ha fått läst i lag med doktor Backlunds pojken i stån.