Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Ångerman och hans hus - Jonas Ångermans himmelsfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOTTENHAVSFISKARE
22 s
vände sig om och tittade åter ner, denna gång med
hakan stödd i händerna.
Han såg nu, hur skräddarn i hamn knöt
söndagshalsduk om halsen, borstade en kavaj och drog på
sig samt gav sig i väg till sorgehuset, där han skakade
hand med änkan och frågte, om han inte skulle få
skriva »en spalt» i tidningen i Mönsterhamn och
upphöja liket, som det var brukligt. Jo, det tyckte nog
gumman.
— För, må då alle männischer säge på stoftet, att
nog hadde’n fäll supit, men så hadde’n fäll arbeta
mer än tie å! sa hon.
Vid de orden knuffade Söderberg i Ångerman uppe
i himlen.
— Jag höre nog, sa Ångerman. Han träng int oroas.
— Men, sa skräddarn, var det så man ville ha in
en spalt i tidningen, så gat en sätta in en dödsannons
också.
Då vände sig Ångerman med gnistrande ögon till
Söderberg.
— Jag hadde jussom lur på’n. Fin’en skräddar, en
töcken en! Det kosta en och femti för dödsannons i
stadstidninga. Det vet en fäll. Och så få han betalt
då, för spalten. Så nog si’en, hur pass dom tjäna,
på lik, på det dänn jordklotet!
Söderberg nickade bara, och dödsannonsen skrevs
av skräddarn nere i Tvärhamn och slutade med psalm
45, vers 8. Gumman Ångerman ställde sig vid
köksspisen med händerna i kors på magen och sjöng den
med hög röst för skräddarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
