Bouppteckning / 56 (1945) Author: Albert Engström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

”Dès-lors que son démon commence à l’agiter, Tout, jusqu’à sa servante, est prêt à deserter.”

Så skriver den gamle Boileau-Despréaux i sin
åttonde satir.

Sedan kom aldrig tullen ombord i min båt och
själv har jag blivit lugnare.

Ja, det var oroliga tider i norra Östersjön. Mystiska
seglare landade och försvunno, underliga figurer
skymtade förbi på vägarna, det gjordes inbrott i
mitt hem en höstnatt, det enda som stals var en
browning och en Zeisskikare — intet silver, inga
kläder, inga skodon, inga diamanter eller andra
juveler, fast de alla vräkigt nog lågo framme. —

På en framskjuten plats i min salong står en
bronsstatyett av Kolingen, ett verk av Otto Strandman. I
detta sammanhang vill jag påpeka att Kolingen
missuppfattats av de flesta. Ofta ser man pluralen
»kolingar» i tryck. Detta är mycket beklagligt, ty
Kolingen (alltid stavad med stor bokstav) är endast
en, saknar sin like och skall dö med mig. I någon
tidning såg jag nyligen ett rått försök till skämt: att
varken Kolingen eller Hans kusin skulle ha sinne för
elegans!

Jag undrar verkligen, vilken prydnad för
Eugeniahemmet, som lyckats kläcka ur sig denna strålande
groda! Kolingen är gentlemannen, har Det och rör
sig med oefterhärmlig elegans. Om hans kläder ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>