Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gång trängt sig in några meter i maquis’n. Vad säger
läsaren om ett virrvarr av smultronträd, mastixbuskar,
myrten, ljungträd (bruyère, briar, sådant de utmärkta
piporna, som varje riktig rökare känner till, tillverkas
av), kaprifol, slån, ginst, cistusrosor, vilkas harts
kommer ens näsvingar att darra av trånad, ektelningar,
mullbärsträd, hagtorn, nyponbuskar, blåklockor,
rosmarin, vallmo, malva, crocus, violer, cyclamen,
narcisser, prästkragar, iris, blåklint, mynta,
evighetsblommor, flockblomster av alla slag. Och ur detta hav
av färg resa sig korkekar, bokar, vilda fikonträd —
ja, vad finns icke där!
Nu måtte jag väl ha något så när utnyttjat några
av de minnen, med vilka min banditkniv bestormar
mig var gång jag provar dess båda eggar mot min
vänstra tumnagel!
Jag äger en huvudjägartrofé från Nya Guinea, en
skalle med ansikte av lera med tatueringslinjer och
ögon av snäckor, raffinerat insatta. Ögonen tyckas
halvblunda med en outgrundligt infernalisk blick.
Stundom ser det ut som om de blinkade. Åtminstone
tyckte min gamle vän skeppar Söderman det den
gång han var min gäst över en natt. Jag hade
demonstrerat skallen för honom och beskrivit
huvudjägarnas liv och krigssätt så hårresande att gubben
bad mig tala om något annat. Jag satte oförmärkt in
kraniet i hans rum, men senare på natten, då han gått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
