Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Du kan inte få bli kurir!
— Vad nu då? Varför?
— Tja, du är väl misstänkt på något sätt. Du
kanske har visat dig för mycket med Hammar och
Prosser och nu på slutet med König. Där ser du hur
det kan gå. Stan är full av spioner.
— Men jag har minst trehundra försändelser som
godtroget folk lämnat i min vård! Vad skall jag göra
med dem?
— Gör med dem vad du finner bäst. Säkert har
det kommit påstötning från London — — — men
vi veta ingenting. Lycklig resa!
Där stod jag. Om fyra timmar skulle båten gå.
Hjortdahl hade lovat mig få komma i sista
ögonblicket. Och även om jag haft flera dagar till mitt
förfogande, skulle jag icke ha hunnit — eller ens kunnat
— återlämna allt till respektive avsändare. Intet annat
var att göra än att ta Gud i hågen och lita på så
kallad bondtur. Mest rädd var jag om och för en stor
packe dokument från Hammar till en adress i
Stockholm. Och Hammar befann sig just då på resa i New
England.
Dyster i min själ reste jag till Kristianiafjord, där
mina trunks snart voro installerade i min stora hytt.
Den digra portföljen med det mig anförtrodda godset
skulle knappt Djävulen själv ha kunnat beröva mig.
Den höll jag i så krampaktigt att fingrarna värkte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
