Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ack! tänkte du dig ora, som nn din krets bcskrifver,
Du far cn enda gång, men hvad du gör, förblifvcr;
Man tecknar och man mins och granskar dina spår.
Om mången jords-monark man vet det enda lilla:
Han hette sä och så, var Kung och gjorde illa,
För mer än tusend år.
En tänker längre ned, slikt angår blott de höga:
En tror sig vara mål för hela ver Idens öga;
Kanske och kanske ej de irra hvar för sig.
Du glöms, om vanlig dygd som snäckans hus dig täcker,
Men om du derutur en löjlig skapnad räcker,
Så ser man ock på dig.
Du kan på evigt namn väl ingen räkning göra:
Din omkrets är dig nog, du kan dig dock forstöra;
Den sjunker lika djupt, som drunknar i cn vak.
Du undan tidens räfst och verldcns syn försvinner,
Ditt samvet tar dig fatt, och domaren dig finner
Vid jordens sista brak.
Ack, vishet, hvar är du, som lemnar allt i yra?
Och du, du enda magt, som kan lycksaligt styra,
Du ömma mensklighet uti cn helgad själ?
Hvi sker att edra bud man här så föga lyder,
När lifvet dock likväl så ganska högt betyder
Till illa eller väl?
Hur kan ett menskobröst så mycket grymt föröfva?
Vi, som, med lika nöd, en lika bjelp behöfva,
Och flyta, hvar om ann, i ett och samma haf:
Med böljan intill mnnd, vi dock med andra gäckas,
I bäfvans öpna gap vi le, när de förskräckas,
Och skynda dera i qvaf.
Vittra Arb. af O. Berijhlint.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
