Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och han, som ej Ir gjord alt något godt fårspilla
(Lät gagna hvem det han), har får han vara stilla?
Men der han allraminst med allt sitt trak Ir fri
För misstag och förtal och hämdens tyranni.
Knapt gifs så ringa värf, der, dessa skär ej möta;
Ilvad konst att mellan sund i stormen segel sköta!
Man löper mot sin pligt, man löper mot en ann,
Som oftast det begär som rätt ej gifvas kan.
Bland tusend som fördömt och tnsend som det gilla,
Man dock i något gjort inför hvar enda illa.
Så platt är det förment, att någon sker i lag;
Ty sällan något skäl får komma rätt för dag.
Det ropar som det kan, dess rop dock föga ljuder;
När ilskan, döf i magt, allt annat skäl förbjuder.
Ilon måste vara lydd ell’ väpnar hon sin hämd:
Så mellan godt och ondt ban hålles lika klämd.
Från alla sidor blixt sig kring hans hufvud tänder i
Han tar till sitt försvar sin själ i sina händer,
Hon, som, allena trygg, allena skadefri,
Blott hotas kan af ett: mot dig att brottslig bli.
Så skarp är denna väg, der bjelten har att sträfva,
Den vanvett ej förstår, der fega själar bäfva :
Han ensam ända fram, till trots för faran går.
Han bar sin korta lag: du bör, ty da förmår.
Gudinna! jag är rädd, du tröttnar vid att böra:
Hur mycket mera den, som, bvadjag sagt» skall göra!
Men när så mycket svårt han i det dolda gör,
Så sänk ock någon blick på hopen utanför.
Han rörs af iugen ting, för ingen sig bemödar,
Med sömn och daglig lek allenast tiden dödar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
