Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
Nya Sverige.
uppförde år 1638 ett fäste, "Kristina skans", till skydd, icke
mot indianerna, utan mot holländarne, samt togo snart hela
det köpta landet i besittning.
Ända till sin död 1641 försvarade Manuet den svenska
besittningen mot den holländska rivalen i Nya Amsterdam
(New York). Efter Manuet blef en svensk, Peter Holländare,
kommendant å Kristina skans och innehade denna befattning,
till dess Nya Sveriges förste guvernör ankom från
moderlandet.
Nyssnämnde guvernör, Johan Prinz, afreste från Stockholm
d. 16 Aug. 1642 med fartyget "Farna", åtföljdt af de svenska
örlogsfartygen "Svan" och "Charitas". Alla tre fartygen voro
lastade med emigranter, lifsförnödenheter och handelsvaror.
Efter en resa, som varade i sex månader, ankommo de
lyckligt och väl till Nya Sverige d. 15 Febr. 1643.
I den "instruktion", som svenska regeringen utfärdade för
guvernör Prinz d. 15 Aug. 1642, läses bland annat: "Att han
skulle med all humanitet och vänlighet bemöta de vilda
nationerna samt tillse, att våld och obillighet icke tillfogades dem
af K. M:ts folk och undersåter. Han skulle fast mera vid alla
lägliga tillfällen arbeta derpå, att dessa vilda folkslag måtte
så småningom blifva undervisade i den sanna kristna
religionen och gudstjensten och mer och mer civiliserade."
Instruktionen föreskrifver derjemte, att guvernören skulle låta
indianerna förstå, att svenskarne icke kommit för att tillfoga dem
något ondt, utan för att gagna dem, samt att svenskarne skulle
sälja sina varor till indianerna för ett billigare pris, än hvad
holländarne fordrade.
Guvernör Prinz synes hafva noggrant efterföljt dessa
föreskrifter. Hela landet från Wilmington till Filadelfia kom snart
genom köp i svenskarnes händer. Det erhölls för billigt pris;
men svenskarne måste dock tidt och ofta, efter det
köpesumman blifvit erlagd, gifva indianerna skänker, för att bibehålla
och öka vänskapen. Hvarje år kommo indianerna i stora
skaror ned till svenskarne och dröjde hos dem en tid. De
(indianerna) uppehöllo sig då med jagt och fiske, och
förolämpade icke på minsta sätt någon af de "hvita bröderna". Många
al svenskarne lärde sig indianernas språk och umgingos med
dem såsom med vänner. Detta goda förhållande fortfor äfven
efter det svenskarne kommit under utländsk styrelse, så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
