Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nedärvda sederna. Industrialismen drager årligen allt flere
slavar in i sin dödande grottekvarn. Missnöjets och den
trumpna slöhetens predikare röva från vårt folk den poesi
och den glädje, som i livets växlande skiften varit dess
bästa stöd. Så försvinna mer och mer de gamla
kvarlevorna. Och vi se, huru t. o. m. mycket av det sista
århundradets folkliv redan tillhör historien. Att hopbringa
vad ännu står åter är sålunda en stor uppgift, men
därtill sällar sig en annan icke mindre viktig sådan:
framställandet av det samlade i jämförande belysning för att
däri söka ett uttryck för folk karaktären och resultatet av
en historisk process.
I sin nyligen utkomna skrift »Die Volkskunde als
Wissenschaft» besvarar HofFmann-Krayer, professor vid
universitetet i Basel, frågan »Was ist Volkskunde» på
följande sätt: >På denna fråga hör man ofta de
oeftertänksammaste svar: »Kunskapen, vetenskapen om folket». Men
vad är »folket?» Gör man även klart för sig att i denna
term innefattas två helt och hållet åtskilda begrepp: ett
politiskt-nationellt (populus) och ett socialt-civilisatoriskt
(vulgus)? Med vilket »folk» befattar sig
folklivsforsknin-gen? *) I främsta rummet bör det vara vulgus, det lägre
primitivt tänkande, med mindre utpräglad individualitet, i
vilket den egentliga, ursprungliga folkeligheten återspeglar
sig, och icke populus, nationen. Däremot strider blott
skenbart den omständigheten, att många folkiivsforskare
hava inskränkt sig till ett politiskt begränsat område. Men
även hår är det icke hela det nationella livet, som utgör
föremål för framställning, utan det, som tillhör »vulgus in
populo», folket i folket: de primitiva yttringarna och de
folkeliga traditionerna: seder och bruk, vidskepliga
föreställningar, diktning, bildande konst, musik, dans, talesätt
o. s. v. i sina lägre, bland de breda lagren spridda stadier.
f) »Die Volkskunde» saknar i svenskan ett fullkomligt
motsvarande ord. Jag har översatt det med folklivsforskning.
– 15 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
