Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 64 —
De komma i myllrande troppar:
det skymtar av röda mössor och skor
och av vita, blänkande kroppar
— det är bergfolkets vita kor.
Sin präktiga hjord de driva
i vall, när skogen står trolsk och tung
under månens blänkande skiva
och vinden suckar i markens ljung.
När uven ropar i tallen
som en spöklik och fredlös hamn
och jäntan på fäbodvallen
har sjunkit i drömmens famn,
då tassa de kring och slinka
bland snåren hala och flinka
i smidiga, röda skor.
De locka sakta och beta
i gläntor och glad sin feta
och skinande vita kor.
I stävor, som präktigt lysa
av pärlor och ädelsten
från sagornas rika länder,
de mjölka med vana händer
och smacka lystet och mysa
åt drycken, som fradgar len.
När nattens mumlande röster
förbytas i morgonens friska sus
och en strimma av blod i öster
bebådar den stigande solens ljus,
då svinna de snabbt som röken
och söka i berget sin trygga ort,
och det sluter om nattens spöken
sin urfasta, gråa port.
Jacob Tegengren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
