Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 114 —
till Jyväskylä, och det blev ingenting av hela saken. —
Organisten Wächters från Viborg son, som konditionerade
härstädes som bagare, skrev sedan hem med en förfrågan
gällande mig, varpå kom svar att ej W., men
kapellmästaren Ernst Schneevoigt i T:fors möjligen antoge elever, från
vilket håll också på förfrågan erhölls jakande svar. År
1879 före julen reste jag ensam dit; jag hade en obeskrivlig
lust att se «huru landet låg». Jag skulle från nyåret in i
musikskolan. Men nu började min lust svalna, när det
gällde att vara så långt borta från hemmet. Så meddelades,
att min ditfärd tillsvidare skulle uppskjutas.
Senare har jag här samspelat med organisten V. A.
Sundblad (f. n. i Närpes) efter pianonoter, ävensom en
vinter tagit pianotimmar hos honom, men därefter hava
dessa studier fått anstå för arbete; min fader avled 1883,
och jag skötte arbetena till 1888, då jag under ett år
samarbetade med fabrikanten A. V. Enbom i H:fors. Min mor
hade dessförinnan ingått nytt gifte; jag spelade vid hennes
bröllop. — Efter ett och ett halvt års bortavaro återkom
jag till Lojo. Spelningen har fått ligga nere, ibland
veckotal. Någon gång tynger mig saknaden av såväl musik- som
skolutbildning. Den lyckliga skoltiden måste jag för
sjuklighet avbryta år 1874 vid fyllda 8 år. Ehuru min hälsa
då behövde stärkas, fick jag emellertid fortsätta
dansspel-ning och nattvak. I början var väl någondera av
föräldrarna med, men senare fick jag vara ensam, vilket verkade
högst menligt på min fysik och ej minst på ett barn i
psykiskt hänseende depraverande. Min far hade bl. a. läkare
även rådfrågat professorn i botanik S. O. Lindberg (å n.
v. SOLhem i Lojo) rörande min kramp, och denne
förordnade sjöbad och järndroppar. En gång senare, då jag
spelade för hans gäster, varnade han: «låt gossen ej bara få
några starka varor, ty han är så svag». Och jag måste
erkänna, att denna maning alltid sporrat mig att motstå
frestelsen, ehuru spelmännen i regeln lockas och tvingas
att dricka.
Jag har ej ännu kommit mig till att lära mina gossar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
