Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nattfrierier i Närpes och övermark.
Klockan åtta eller nio på lördagskvällen ses den unge
mannen sysselsatt med att göra sig i ordning att besöka
flickorna. Halvtio-tiden är han färdig att bege sig i väg
till det ställe i byn, där «storpojkama» *) på
lördagskvällarna träffas. Vanligtvis dröjer man där en stund, så att
alla in- och utbysspojkar hinna samla sig. Om en
utbyss-pojke kommer till byn, hör det till gammal god sed, att
hans bekanta (om han har sådana) skaffa honom
natthärbärge.
Då man stått en stund och språkat om allehanda saker,
under väntan på att flickorna skola gå till vila, börjar den
ena pojken efter den andra smyga sig bort. Förrän det
blivit verkligt frieri, vill man ej låta andra veta med vilka
flickor man sover. Flickan tar ej heller emot alla gossar,
utan endast dem, som hon bäst tycker om. När frieriet
börjat, upphör flickan att ligga med andra gossar, och friaren
behöver ej mera smyga sig fram utan går raka vägen till
fästmön. Gossen har då börjat «fria visst», och detta kan
fortgå i åratal, innan giftermålet ingås. Ett långt frieri anses
hedersamt och tyder på fast karaktär.
Då en pojke, som ej är förlovad, kommer till den gård,
där flickan bor, går han till fönstret på det rum, där hon
sover, och gör sig klar att klappa på rutan **). För att detta
*) Så kallas den manliga ungdomen, sedan den blivit konfirmerad och
böljat deltaga i ungdomslivet.
**) Loft och bodar begagnas ej mera som sovrum för flickorna, utan
därtill användas i de flesta fall framstugan eller en kammare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
