Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 178 —
Exempel på dylik namn-magi ha även anträffats i
Österbotten. I en uppsats i Åbo Tidningar för år 1772 om
Malax allmoge *) skriver kyrkoherden Israel Björck: «Fäl-
männeme, eller Själfiskarena, hafwa ock haft sina
widskep-pelser, såsom at ej nämna på resan Sten, utan Haiman,
ej Katten, utan Klodjuret, ej Ormen, utan Långpiskan, ej
watten, utan spad; men alt sådant är nu mera utur bruk,
så at ingen tror at resan blir olyckelig för den, som
öwer-träder dessa gamla reglor». Den tankegång, som ligger
bakom dessa eufemismer, är höljd i dunkel. Uppteckningen
lämnar oss nämligen ingen upplysning om det magiska
samband, vilket förutsättes vara rådande emellan fiskafänget
och ovan uppräknade föremål och djur. En märklig
parallell till denna vidskepelse, som visar att ifrågavarande
folkskrock ingalunda är inskränkt till Österbotten, må i
detta sammanhang anföras från Sverige. Enligt A. E.
Holmberg tror fiskaren i Bohuslän, «att ingen fångst blir, om
ordet «katt» råkar nämnas, då man går. Icke heller tros
den hava lycka i fiske, som någonsin dränkt kattor.» **)
Anförda notis kastar likväl icke något ljus över den
före-ställningskrets, ur vilken detta åskådningssätt framgått.
I Klockars’ monografi över vidskepelsen i Malax socken
läses: «Namn åt barnet tages gärna ur släkten, men väljer
man namnet på något af förut döda syskon, så tror man,
att barnet själft äfven snart skall dö». ***)
Från Sideby och Larsmo finnes samma folktro
upptecknad. f) Förklaringen till denna vidskepliga
föreställning, vilken helt säkert utgör en kvarleva från hedenhös,
*) Tidningar utgifne af et sällskap i Åbo år 1772, andra årgången N:o
7, s. 49.
**) A. E. Holmberg, Bohusläns historia och beskrifning, Örebro 1867, I,
s. 239.
***) Skrifter utg. af Svenska Litteratursällskapet i Finland XVIII, Förh. o.
upps. 5, s. 183.
f) E. Norrback, Skrock, folktro, vidskepliga plägseder och bruk bland
allmogen i Sideby, s. 12 (Svenska literatursällskapets folkloristiska samlingar N:o
56); J. Finnäs, Om vidskepelse i Larsmo (Sv. lit. skpts folkl. saml. N:o 35).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
