Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 189 —
Så ingår en avdelning folkminnen, samt särskilda uppsatser,
bland vilka må nämnas „optegnelse av Stednavne“ av Maurius
Kristensen. Här förordas en metod, vilken vi önska tillämpad även
i vårt land, nämligen användandet av kartor. De förträffliga resultat,
som på detta sätt erhållits, utgöra en borgen för framgången av
metodens användande, och jag måste uttala min beundran för vad
de danska ortnamnsupptecknarena härmed åstadkommit.
Från början till slut vittnar boken vältaligt om det varma
nit, som besjälar de danska folkminnesforskarena, och den entusiasm
och målmedvetenhet, varmed de tagit sig an den unga vetenskapen
om folkliv och folkminnen.
Ilmari Krohn: Suonien kansan laulusävelmät. Oma
maa s. 761.
Dr Krohn har en följd av år varit sysselsatt med ordnandet
och utgivandet av Finska Litteratursällskapets till många tusental
nummer uppgående samlingar av folkmelodier. Från trycket ha
utkommit: Suomen Kansan Sävelmiä I: Hengellisiä sävelmiä och
III: Kansantansseja samt första tusendet av II: Laulusävelmiä.
Hela återstoden av materialet till den sistnämnda avdelningen, som
utgör mer än 4,000 melodier, föreligger dock ordnad för
publicering.
Sångmelodiema har dr Krohn ordnat efter egen metod, som
han grundat på kadenserna*). Det måste betraktas rent av som
ett storverk att inom ett nytt system inpassa och ordna flere tusental
av melodier. I betraktande av de jämförelsevis fåtaliga större
sammelverk av detta slag musiklitteraturen äger, så utgör en
lexikaliskt ordnad samling av det omfång, som de finska melodierna
hava, ett verk av stort och bestående värde för den jämförande
melodiforskningen.
Föreliggande uppsats är av särskilt intresse, emedan
författaren där framlägger en karaktäristik av melodiernas allmänna
egenskaper, byggd på vunna erfarenheter under ordnandet av det rika
materialet. Då uppsatsen egentligen utgör den första på
sakkännedom grundade studie över de finska folkmelodierna, så anser jag
mig böra i korthet referera densamma.
En stor del av de finska folkvisorna äro sånglekar
(piirilauluja) som sjungas vid ungdomens danser. Andra sånger äro s. k.
körevisor („ rekilauluja“), i vilka satserna i regeln sluta med två
långa markerade toner.
*) Metoden utvecklas närmare i Sammelbände der Internationalen
Musikgesellschaft IV, 4 (1903): .Welche ist die beste Methode, um
Volksund Volksmässige Melodien nach ihrer melodischen Beschaffenheit
lexikalisch zu ordnen*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
