Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 47 —
i Sverige. Han yttrar bl. a.: «Vi hafve, emot hvad andre
Nationer gjort, nog vanvårdat gamla Kämpevisor och Sånger,
som dock snart hos alla Folkslag varit grunden till deras
äldsta, urgamla Historia. Vi hafve sett hvad Macpherson
gjort af dem för Skottland.» Och efter att ytterligare ha
uppräknat, vad som gjorts i Danmark, Tyskland och södra Europa,
där särskilt de proven^alska skalderna omnämnas, fortsätter
han: «Hos oss, har mig vetterligt, ingen vårdat (?) att göra
någon synnerlig Samling af våra gamla Kämpe-visor och
Sånger. Nu torde de till större delen blifvit tidens rof; och
skulle de eftersökas, så borde det kanhända ske i aflägsna
Provinser, såsom: Dalarna, Helsingland, Medelpad,
Ångermanland etc» Talaren vill särskilt fästa hävdatecknarenas
uppmärksamhet vid det material, de gamla visorna utgöra.
«Gamla Kämpa-visor», säger han, «Sånger och Sagor torde
förtjena så mycket mer uppmärksamhet, som Isländaren
Sturleson, hvilken isynnerhet våre nyare Nordiske
Historie-skrifvare tillagt så mycken och stor trovärdighet, sjelf
erkänner, att han inga andra Ledare haft, än gamla berättelser,
Slägt-linier och Lands-fögda Tal, uppskrefne, som han säger,
efter gamla Visor eller Sago-rim, hvilka man hafver i gamla
dagar brukat till tidsfördrif.»
Skjöldebrands uppskattning av de gamla visornas
betydelse delades synbarligen icke tillfullo av akademins
sekreterare. Denne finner sig föranlåten att i sitt svar yttra:
«Ossians Sånger, stämplade af tankens ädelhet och höghet,
af en eldrik bildningskraft och en högtidlig alfvarsamhet,
hafva tillvunnit sig ett allmänt bifall. Ni, Min Herre, har
gått ännu längre, Ni har sökt bevisa dem kunna vara ämnen
för Häfdateknarens uppmärksamhet. Om några
tvifvels-mål härvid äga rum, blifver dock Eder möda alltid
berömvärd.» — Efter det erkännande Porthan tidigare erhållit för
sina finska forskningar, förefalla dessa tvifvelsmål
egendomliga, så mycket hellre som det just var i egenskap av
hävdatecknare, Porthan hade gjort sig bemärkt. 1 det
ovannämnda svarstalet till Porthan hette det nämligen uttryckligen:
«Länge nog hafva våre Häfdatecknare sväfvat i okunnighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
