Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 59 —
afse. Ämnet för undersökningarna vore således den Svenska
nationaliteten sådan den i Nyland, södra skargårdsorterna
och södra Österbotten bland allmogen visar sig. Man
be-höfver ej frukta att det Finska skulle vanvårdas genom den
uppmärksamhet, som egnas det Svenska elementet i landet,
tvertom vinner det från denna sida en möjligtvis viktig
belysning, då vi försöka att träda i de fotspår, som
vester-om hafvet blifvit lemnade af en Geijer, Afzelius,
Arwids-son, Rääf, Wallman, Reutersvärd, Dybeck, Hyltén-Cavallius,
Stephens m. fl., m. fl.»
»Just det bildar en lucka i forskningen öfver såväl
Finland som Svenska språket och dermed sammanhängande
omständigheter, att de delar af Svenska folket, som bebo
flera trakter på Finska kusterna och i skärgården ej blifvit
delaktiga af den uppmärksamhet, åtminstone ej i lika hög
grad, som i det egentliga Sverige.«
Författaren framhåller, att Arwidssons Svenska
fom-sånger visserligen innehålla några bidrag från Finland, men
förmodar, att dessa förnämligast varit brukade hos
ståndspersoner, från vilkas kretsar allmogen är utesluten,
synnerligast i Österbotten, där så fa ståndspersoner bo på landet,
och där inflytelserna från de högre klasserna av samma
anledning icke heller kunna vara så stora.
Motsatt förhållande säges råda i Nyland, där
folksångerna äro «mest hos ståndspersoner ur bruk komne nyare,
hvarföre det nästan är möjligt, att, såsom en efterskörd,
göra hos allmogen bekantskap med smaken och bruket i
detta hänseende hos ståndspersoner för ett par tiotal år
tillbaka. Samma torde ock händelsen i det Svenska
Österbotten hufvudsakligast vara, dock kunna vi ej påstå att bland
dem, vi varit i tillfälle att lära känna, dylika varit till
antalet öfvervägande, utan de flesta sådana, som innehållas i
de tryckta arken, komna mest från Sverige, hvilka antingen
hos bokbindame i städerna eller af kringvandrande försäljare
hållas bonden tillhanda, några äfven från förra Londicerska
tryckeriet i Wasa, troligast till allra största delen eftertryck
af äldre, redan häfdvunna svenska. Få torde de egna skapel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>